Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elliptiska funktioner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Elster—Emigration
680
24) och skrivit den blott på
svenska föreliggande översikten
Modern norsk litteratur (1926).
Elster, Julius, se Geitel.
Em, kemiskt tecken för en
atom emanation (se Radium
sp. 806).
Emaljmetod, sätt att med
(varm E.) 1. utan (kall E.)
starkare uppvärmning överföra
bikromathaltigt lim till
skydds-skikt vid etsning (se Pigment {+-+}
tryck sp. 244).
E. M. E., se Elektriska
måttsenheter sp. 882 samt
Suppl.
Emendatio’n (av lat.
emenda’-re, befria från fel), se
Kon-j e k t u r.
*Emeritilöner. 1926 års
kyrkomöte och 1927 års riksdag
an-togo en av K. M:t föreslagen
lag om E. även åt biskopar. Från
biskopslöneregleringsfonden utgå
två E., vardera å 9,000 kr. Biskop
är skyldig att mot åtnjutande av
E. avgå från sin tjänst, när han
fyllt 75 år, vilken bestämmelse
dock icke gäller före 1 maj 1927
utnämnd biskop. — 1929 års
riksdag antog ett K. M:ts förslag om
ändring i 1910 års lag om E. för
präster. Enl. detta skall ord.
präst avgå vid 70 års ålder 1., om
han mer än tre av de senaste fem
åren varit tjänstledig på grund
av obotlig sjukdom 1.
ålderdomssvaghet, vid 65 års ålder 1. då
han, utan att ha nått dessa
åldersgränser, befinnes för
framtiden oförmögen till tjänstgöring
efter att under fem år i följd på
grund av sjukdom, vanförhet 1.
lyte har varit ur stånd att
tjänstgöra. E. o. präst kan erhålla E.
vid 60 års ålder. Lagförslaget
skall underställas 1929 års
kyrkomöte.
* Emigration. I Sverige
liksom i flertalet europeiska länder
har utvandringen under de
senaste åren fått sin prägel av För.
Stat:s alltmera restriktiva
invandringspolitik. Den s. k. 3
%-lagen av 1921, vilken medgav
Sverige en invandringskvot av
20,042 personer per finansår
(räknat från 1 juli), ersattes fr.
o. m. 1 juli 1924 av en ny lag, som
sänkte årskvoten till 9,561 ss.
konsekvens av att hädanefter
varje lands kontingent ej finge
utgöra mer än 2 % av utom För.
stat, födda, där 1890 bosatta
individer av ifrågavarande
nationalitet. Emellertid förutsattes
denna kvotberäkning ej skola
tillämpas längre än till 1 juli
1927, efter vilken tid varje lands
siffra skulle förhålla sig till
150,000 — det medgivna
maximi-antalet immigranter — som
antalet 1920 i För. stat, bosatta
invånare med ursprung från resp,
land förhöll sig till unionens
hela folkmängd. För Sveriges del
innebär detta en sänkning av
årskvoten till 3,314 1. föga mer än
% mot förut. Två gånger
uppsköts emellertid nämnda
bestämmelses ikraftträdande av
kongressen, men 1929 uttalade sig denna
mot vidare uppskov, varför de
nya föreskrifterna trätt i kraft
1 juli d. å. — Huru ut- och
invandringen från och till Sverige
gestaltat sig under åren 1922—28
framgår av nedanstående tabell.
I den mån de svenska
utvandrarna vid sin nya bosättning ej
längre kunna utnyttja de talrika
släkt- och
vänskapsförbindelserna med För. stat:s svenskar —
belysande är, att dessas gåvor till
hemlandet uppskattas till 35
mill. kr. per år — har även i
Sverige gjort sig gällande behov
av en vägledande, officiell 1.
privat institution, som kunde stå
blivande utvandrare till tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
