Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Essexit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Essexit—Estland
702
Essexi’t, basisk djupbergart av
alkaliserien (se Eruptiva
bergarter. Suppl.) med
kalk-natronfältspat (mest labrador),
ortoklas och augit som väsentliga
beståndsdelar.
* Esslingen. Stadskyrkan är
uppförd i unggotisk stil under
1200-t:s senare hälft. Den 1233
påbörjade dominikankyrkan i E.
är den äldsta välvda gotiska
basilikan i Tyskland.
Essvik, lastageplats,
sulfitcel-lulosafabrik och sulfitspritfabrik
i Njurunda skn, Västernorrl. 1.
Äg. Sundsvalls cellulosa a. b.
(grundat 1898, aktiekapital 3
mill. kr., 400 arbetare).
Esta’ncia [-thia] (sp., bostad),
argentinsk benämning på större
boskapsfarm.
Estaunié [-tånje’], Édouard,
f. 1862, fransk författare, led.
av Fr. akad. 1924. E. har i en
rad romaner, bl. a. La vie secrète
(1909; Det förborgade livet,
1928), L’ascension de M. Baslèvre
(1919; Ansiktet, 1926) och
L’ap-pel de la route (1921; Alla
människors väg, 1925), med subtil
psykologi skildrat framför allt
det undermedvetnas betydelse för
själslivet, oftast mot bakgrunden
av en stillsam småstadsmiljö.
Estella [-täTlja], se Prim o
de Rivera.
Este’t, person med starka
konstnärliga och litterära
intressen; ofta liktydigt med
Schön-geist (se d. o.). —
Esteti-c i’ s m, ensidigt estetisk
åskådning, ensidigt estetiska intressen.
*Estland. 2. E. hade 1928
1,116,000 inv. (23 per kvkm.). —
Befolkning och näringar. Av
befolkningen äro enl. senaste
uppgift 87,8 % ester, 8,2 % ryssar
(mest i Petseriområdet), 1,7 %
tyskar, 0,7 % svenskar (7,850
personer) och 0,4 % judar. 28,4 %
äro stadsbefolkning. Jordbruk och
boskapsskötsel livnära 59,0 %,
industri 15,7 % samt handel och
samfärdsel 7,5 % av befolkningen.
Brytningen av brandskiffern
(ordo vicisk, bituminös skiffer), vars
tillgångar uppskattas till 5
milliarder ton och som äger mycket
hög oljehalt (180—200 kg. per
ton), har ökat starkt under senare
år. Industrin förbrukade 1925
217,000 och järnvägarna 97,000
ton brandskiffer. Industrin, vars
Den odlade jordens användning och
avkastning 1928.
Areal (kvkm.) • Skörd (1,000-t. ton)
Vete 290 28
Råg . 1,440 141
Korn . 1,140 92
Havre ... . 1,390 99
Potatis .. 710 501
Lin (1927) 360 / 9,b1 \ 9,3=
1 Lin. 2 Linfrö.
Produktionen av brandskiffer.
Ar Ton Ar Ton
1919 9,600 1924 231,200
1921 95,500 1925 287,000
1922 138,900 1926 427,700
1923 204,700 1927 397,300
Handelsomsättning, (Mill. estn. kr.)
Är 1922 1923 1924 1925 1926 1927
Import 61,4 lOl,o 78,s 96,5 95,3 96,4
Export 52,8 61,8 75,3 96,6 96,2 105,8
Viktigaste importvaror 1927.
(Mill. estn. kr.)
Spannmål och mjöl ................ 12,7
Bomull och bomullsvaror .......... 12,6
Socker ............................ 7,j
Maskiner .......................... 6,s
Järn och stål samt manufakturvaror
därav ........................... 5,s
Ull och yllevaror ................. 5,7
Brännoljor ...................... 3,0
Kol ............................... 2,!
Viktigaste exportvaror 1927.
(Mill. estn. kr.)
Smör ............................. 27,7
Trä och trävaror ................. 19,2
Bomullsgarn och -vävnader ........ 13,2
Lin ............................ 10,4
Papper och pappersmassa .......... 10,x
Fläsk och skinkor ............... 3,7
Potatis och potatismjöl ......... 3,2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
