Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estlander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Estlander—Etylbromid
706
nistär. Denne, som i sin
utrikespolitik sökte stärka E:s
förbindelser med Skandinavien, framför
allt Sverige, störtades nov. 1928
och efterträddes efter en lång
regeringskris av en
vänsterministär Rei. Valen maj 1929
medförde i stort sett inga förändringar.
På dagordningen står f. n. frågan
om en genomgripande
författ-ningsreform, vilken bl. a. skulle
gå ut på att skilja presidentens
befattning från
konseljpresidentens.
*EstIander. 1. J. A. E. adlades
1879. — 2. C. G. E. var broder till
E. 1 och adlades 1898. E:s
Skrifter, utg. av Svenska
litteratursällskapet i Finland, förelågo
färdiga i 5 bd 1925. — 4. Gustaf
E. är numera bosatt i Sverige.
Estlander, Ernst, f. 1870,
son till J. A. Estlander, finländsk
jurist och politiker, prof, i
Helsingfors 1908. E. tillhörde dem,
som före Finlands
självständighet ivrigast motsatte sig
för-ryskningssträvandena. Han
tillhör sedan 1919 riksdagen och var
där till 1929 ordf, i svenska
folkpartiets riksdagsgrupp.
*d’Estournelles de Constant,
P. H. B. B., avled 1924.
E’sztergom, stad i Ungern (se
Gran).
Eta, pariaklass i Japan, urspr.
en av samhället avskydd grupp av
slaktare och skarprättare.
*Étage, jfr
Gruvbrytning sp. 32.
Étampes [eta’r)p], stad i dep.
Seine-et-Oise, Frankrike, 50 km.
s. om Paris. 10,000 inv. (1921).
— Kyrkan Notre-Dame har en
berömd skulptur smy ekad portal,
daterad till 1120-t. och utförd av en
mästare, som varit verksam även
vid västportalen å katedralen i
Chartres.
Étang [eta’ij] (fr., damm),
benämning på laguner vid franska
Atlantkusten (jfr Les
Ländes) och Medelhavskusten.
Eta’pp (fr. étape), eg.
upplagsplats; avstånd mellan rastställen,
del av en vägsträcka.
Ete’n, se K o 1 v ä t e n sp. 1039.
*Eter. Fys. Enl.
relativitets-teorin (se d. o.) existerar ej E.
*Eterisering. Vid eterrus
av-brytes E. i narkosens första
stadium, varunder en viss
nedsättning av smärtsinnet förefinnes,
möjliggörande smärre kirurgiska
ingrepp. Jfr Narkos.
Et in Arca’dia e’go, se
Arka d i e n. Suppl.
Etiofylli’n, E t i o p o r f y
-r i’ n, se K 1 o r o f y 11 sp. 909.
*Etna hade nov. 1928 ett
synnerligen kraftigt utbrott; från
kratrar ö.n.ö. om huvudkratern
utsändes tre lavaströmmar, av
vilka den östligaste ödeläde
staden Mascali och stannade endast
1,5 km. från kusten. — Vid E:s
topp finnes på 2,950 m:s höjd ett
vulkanologiskt observatorium.
E’tnisk (grek. etniko’s, av
e’tnos, folk), som avser 1.
utmärker en folkstam 1. folkras.
*Etsch har ett flodområde av
c:a 15,000 kvkm.
Etstryck, se Tygtryck.
Et tu Bru’te!, lat., ”även du,
Brutus!”, enl. traditionen
Caesars utrop, då han såg Brutus
bland sina mördare. Citeras även:
Tu quo’que Brute! (jfr Brutus
sp. 668). Uttrycket användes ofta
för att antyda en sorgsen
förvåning över att finna någon, till
vilken man hyst orubblig tillit,
inom motståndarnas läger 1.
skämtsamt, t. ex. för att ange
förundran över att se någon i en
oväntad situation e. d.
Etylbromi d, se B r o m
-et yl.
23. — Le x. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
