Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Filippinerna - *Filippopol - *Filipstad - Filiströs - *Fillér - *Filmkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Filippopol—Filmkonst
740
en senat och en
deputeradekammare, vilkas flesta led. utses
genom allmänna och direkta val för
5, resp. 3 år. 1928 bildades ett
statsråd, sammansatt av
generalguvernören, kamrarnas
presidenter, ledarna för
majoritetspartierna i lagstiftande församlingen
och statssekreterarna.
Administrativt indelas F. i 48
provinser, av vilka flertalet äga en viss
självstyrelse. — Historia. Kraven
på full självständighet för F. ha
under senare år alltjämt ökats.
Dessa ha dock av För. Stat,
avvisats, och alla utslag av
missnöje med den nuv. regimen ha
särskilt under general L. Woods
kraftfulla guvernörskap (1921—
27) omedelbart kvävts.
*Filippopol, som 1926 hade
85,000 inv., härjades svårt av en
jordbävning april 1928.
*Filipstad har statlig
samskola, som enl. 1927 års
skolordning omorganiseras till 4-årig
samrealskola.
Filiströ’s (av filister, se d. o.),
kälkborgerlig.
*Fillér är nu 710O pengö (jfr
Ungern sp. 92 och 94).
*Filmkonst.
Filmproduktionen efter 192 3. I
Amerika har filmproduktionen på
senare år behärskats av
jättebolagen First National, Paramount
(vari Famous Players uppgått),
Metro-Goldwyn-May er, Warner
Brothers, Fox, Universal samt
United Artists, till vilken
sistnämnda officin bl. a. Chaplin,
Fairbanks, Mary Pickford, Norma
Talmadge och Gloria Swanson äro
knutna. För att få de många
filmerna i ateljébyggd europeisk
miljö så autentiska som möjligt
införskrevs en lång rad
europeiska filmaktörer och regissörer.
Denna immigration, som började
med Pola Negris Amerikaresa
1921 och Lubitschs 1922, har
numera avstannat. De senaste åren
ha helt dominerats av ljudfilmens
(se d. o. Suppl.) genombrott,
närmast en följd av det avgörande
inflytande de elektriska trusterna
via storbankerna skaffat sig över
den sedan länge ekonomiskt
ansträngda filmindustrin. — Under
samma tid har den europeiska F.
nått en ny höjdpunkt. För att i
någon mån hejda den tidigare
nästan all europeisk filmindustri
tillintetgörande amerikanska
filmimporten och stödja den
inhemska produktionen ha flera
länder (Tyskland, Italien,
England, Spanien, Frankrike) infört
det s. k. kvotsystemet: mot ett
visst antal importerade
utländska, enkannerligen amerikanska,
filmer skall svara ett visst antal
exporterade inhemska. Att den
forcerade produktion av
genom-snittsfilm, som blivit en följd
härav, i de olika länderna (främst
Tyskland), även artistiskt sett
slagit väl ut och bl. a. lett till att
den amerikanska filmimporten till
de skandinaviska länderna
väsentligt hejdats, beror i viss mån på
att vederbörande tagit sikte på
den amerikanska
genomsnittsfil-mens starka punkter, den
tekniska elegansen, det snabba och
rörliga tempot och den populärt
tillrättalagda optimismen, samt
kombinerat allt detta med europeiska
miljöer och europeiska typer. — I
Tyskland intas numera främsta
rummen av Berlinofficinen Ufa,
som efter den av
överorganisation framkallade kraschen 1927
rekonstruerats med statshjälp,
och Münchenofficinen Emelka.
Sedan mass- och
monumentalfilmerna (”Faust”, ”Metropolis”)
avlysts och de psykopatiskt
betonade filmerna mist sin
popularitet, har produktionen främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
