Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Filmkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Filmkonst
746
Rysk film (Eisenstelns ”Dagar som skakat världen”).
tjänst om skolfilmens (se d. o.)
utveckling. Filmbladet har
nedlagts. — Filmens
konstnärliga utveckling.
F. betraktades länge som ett
populärt surrogat för teater,
där sceneriernas mångfald och
uppsättningarnas prakt fingo
ersätta det talade ordet. Tidigt
framträdde dock i För. Stat,
fullt medvetna strävanden att av
F. skapa en självständig konstart
(den s. k. pionjärtiden 1912—17).
I spetsen gick D. W. Griffith, som
med närbilden möjliggjorde
återgivandet av de finaste mimiska
nyanser. Med ner- och
uppbländ-ningar nådde han mjukhet i
bildövergångarna, med oskarpa bilder
fick han fram vissa
stämnings-valörer och genom att göra
kameran rörlig i såväl höjd- som
sidled gav han bilden en
överskådlighet, som kom väl till pass
sär
skilt i de masscener, han med
mästerskap utformade. Thomas
Ince och Cecil B. de Mille
fullföljde Griffiths dramatiskt betonade
berättarteknik, Ince genom
realistiska skildringar ur
guldgrä-varnas, farmarnas och
storstads-proletariatets liv, de Mille först
som den tendentiösa
äktenskaps-komedins och sedan som den
praktfulla lyxfilmens skapare.
Den redan 1919 bortgångne
regissören Tucker gav filmen ett nytt
uttrycksmedel genom i
handlingen infogade detaljbilder (t. ex. av
händer och fötter), ett uppslag
som fulländades av tysken
Lu-bitsch efter dennes ankomst till
För. Stat. 1922. Lubitsch, vilken i
likhet med övriga europeiska
regissörer i sin föregående
produktion varit starkt bunden av
talscenens teknik, kom i sin strävan
att nå en livfull, rent filmatisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
