Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Finland
766
Partiställningen i riksdagen 1929.
Socialdemokratiska partiet ........ 59
Agrarpartiet ...................... 59
Samlingspartiet ................... 28
Kommunistiska partiet ............. 24
Svenska folkpartiet ............... 23
Framstegspartiet ................... 7
går till c:a 28,000 man. Ålands
befolkning befriades 1929 från
militär värnplikt mot förpliktelse
att tjänstgöra vid lots- och
fyrverken. — Religion. F. har
numera 5 stift, sedan Borgå stift,
omfattande F:s svenska
församlingar, 1923 upprättats. Den
grekisk-katolska religionen, som
omfattas av c:a 60,000 personer, är
organiserad ss. Grekisk-katolska
kyrkosamfundet i Finland,
vilket indelas i två stift, Karelens
(ärkestift) och Viborgs. —
Språk. Finlandssvenskan skiljer
sig i uttalet från rikssvenskan
bl. a. därigenom, att den blott har
akut accent (se Accent) —
därav dess ”sjungande” tonfall —
och blott oaspirerade k, p, t (se
Aspiration), även i uddljud;
vid. därigenom, att dess långa a
och u (t. ex. i tal, nu) äro mer
lika de ”europeiska” ljuden (i ty.
Zahl, tal, nun, nu) och att rå, rt
o. s. v. ej sammansmält till enkla
ljud. F. ö. visar spec. ordförrådet
vissa avvikelser. F:s svenska
dialekter visa de största
överensstämmelserna med norrländska
och uppsvenska mål. — Historia.
Förhållandena till Ryssland voro
under ministären Kallio tidvis
mycket spända. Därmed
sammanhängde den stränga räfst med
kommunismen, som regeringen
inledde, utmynnande 1923 i
upplösning av kommunistiska partiet
(vilket dock senare på nytt
konstituerat sig). Jan. 1924 avgick
Kallio, och en opolitisk
ämbets-mannaregering Cajander bildades.
Denna förmådde dock ej hålla sig
kvar längre än till maj s. å., och
juni 1924 konstituerades en
parlamentarisk koalitionsregering
Ing-man med arméfrågans lösning som
främsta uppgift. Jämte
försvarsfrågan började nu
nationalitets-och språkfrågan åter göra sig
starkt gällande. Den extrema
fen-nomanin fick vind i seglen, och
mars 1925 störtades regeringen på
grund av sin påstådda
svenskvänlighet; den efterträddes av en
koalitionsministär Tulenheimo.
Kort förut hade L. Relander valts
till president. Den nya regeringen
möttes av en stark opposition i
riksdagen. Sedan dess
flottprogram, åsyftande skapandet av ett
tidsenligt kustförsvar, fällts,
avgick regeringen dec. 1925, följd av
en ny ministär Kallio. Denna
intog en extremt nationalistisk
hållning, och den svensk-finska
motsättningen skärptes, ej minst
genom den spridning, som den s. k.
äktfinskheten (se d. o. Suppl.)
började få. Genom en gemensam
aktion av svenska folkpartiet och
vänstern störtades regeringen
nov. 1926. V. Tanner bildade nu
F:s första rent
socialdemokratiska ministär. Hans program
åsyftade rustningsbegränsning,
sociala reformer och
nationalitets-fejdens avveckling. Efter en rad
finanspolitiska nederlag avgick
regeringen, följd av en ren
agrarregering Sunila. Denna fortsatte
den av Kallio påbörjade aktionen
mot kommunisterna samt intog i
språkfrågan en outrerat
fenno-mansk ståndpunkt. Ett
socialdemokratiskt misstroendevotum i
anledning av skyddskårernas
inflytande på militära utnämningar
tvingade ministären Sunila att
avgå i dec. 1928. En av
framstegspartiets ledare, O. Mantere,
bildade därpå en borgerlig
samlingsregering, där dock varken
agrarerna 1. svenska folkpartiet blevo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
