Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysiologiskt basiskt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Fåhræus—Fältbefästningskonst
840
Fältbefästningskonst. Skyddsrum.
Fåhræus, Robin, f. 1888,
son till Klas F., patolog, prof, i
patologisk anatomi i Uppsala
1928, förf, till arbeten över
blodets patologi och fysiologi (bl. a.
över blodkroppssänkning; jfr d. o.
Suppl.).
Fållnäs, gods i Sorunda skn,
Sthlms 1., fideikommiss på såväl
mans- som kvinnosidan av ätten
Bonde, nu i ätten v. Horns ägo.
Fångstgördel, limgördel (se
d. o.).
Fårpremiering har sedan
långt tillbaka ägt rum i enskilda
län (så på Gotland sedan 1868)
och infördes 1918 för hela riket
med ett hushållningssällskaps
område som premieringsdistrikt.
Endast avelsfår premieras, baggar
tillhörande antingen enskilda
ägare 1. fåravelsförening, tackor
endast tillhörande dylik förening,
som åtnjuter statsunderstöd.
*Fårskötsel. Efter den under
världskriget inträdda ökningen
av fårens antal har en nedgång
åter börjat inträda. Antalet får
var 1928 1,563,654.
*Fårö uppfylles i ö. till stor del
av det imponerande, delvis
skogbevuxna flygs andsfältet Ullahau
och har vid östkusten vidsträckta,
ypperliga badstränder. F. har
bil-färjeförbindelse med Fårösund.
*Fårösund. 2. Nära F. ligga
Bunge kyrka och kulturhistoriska
museum (se Bunge).
*Fäderneslandet. 2. En 1926
inledd kampanj mot F. med
anledning av dess
skandaliserings-och utpressningstaktik ledde till
tidningens upphörande 1927.
*Fältbefästningskonst.
Fältbefästningar komma
huvudsakligen till utförande före och under
försvarsstrid, enklare dylika dock
även under anfallsstrid.
Anläggningarnas art och omfattning äro
beroende på tillgång till tid,
material och arbetskraft. För
minskande av fiendens eldverkan
utföras olika slag av v ä r n:
strids-värn (se d. o.) för skyttar,
kulsprutor, granatkastare,
artilleripjäser o. s. v., förbindelsevärn för
förbindelse i såväl sidled som
djupled samt skyddsvärn, dels
öppna, erbjudande skydd endast
mot flackeld, dels skyddsrum,
skyddande även mot skrot eller
projektiler med stora
nedslags-vinklar. Skyddsrum utbyggas dels
för stridsstyrkan i omedelbar
förbindelse med stridsvärnen, dels
längre tillbaka för reserver samt
indelas allt efter konstruktionens
hållfasthet i splittersäkra,
granat-säkra eller bombsäkra
(understundom utförda av betong). Inom
ställningen ordnas elektriska och
och optiska förbindelser av
olika slag, belysning av
förterrängen med strålkastare,
lys-projektiler o. s. v. För beredande
av skydd mot överraskning
anläggas hinder, av vilka
järn-trådshinder äro vanligast. Dylika
anläggas om möjligt i bälten om
c:a 10 m. bredd samt med ett
inbördes avstånd av omkring 10 m.
Masker, naturliga eller
konstgjorda, mot spaning från marken
samt om möjligt även mot
flygspaning äro av stort värde. För
fiendens vilseledande utföras
skenanläggningar samt
för höjande av egen eldverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
