Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hindenburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999 Historism—Hjalmar 1000
vetenskapens betingelser och
logiska förutsättningar, dels läran
om den historiska utvecklingens
determinerande faktorer,
allmänna riktlinjer och syftning, vad
man ock kan kalla historiens
”mening’. — Redan hos Augustinus
moier i hans uppfattning av
mänsklighetens utveckling ss.
syftande till förverkligande av en
gudomlig samhällsordning, en
”Givitas Dei” (lat., Guds stat),
en H. från teologisk synpunkt,
likaså hos Bossuet i hans verk
”Discours sur 1’histoire
univer-selle” (1681). Från filosofisk
synpunkt äro Vico (se d. o.) och
Les-sing (i ”Die Erziehung des
Men-schengeschlechts”) representanter för H., likaså Voltaire, som
introducerat termen H.
(”philo-sophie de l’histoire”). Inom
1700-t:s tyska filosofi står även
Her-der som en representant för H.
med verket ”Ideen zur
Philoso-phie der Geschichte der
Mensch-heit”. Inom den spekulativa
efter-kantska filosofin framstår Hegel
med ”Vorlesungen über die
Philo-sophie der Geschichte” (postumt
utg. 1837; Föreläsningar öfver
historiens philosophi, 1850) ss.
främste målsman för H. I
världshistorien ser han ”världsandens
förnuftiga, nödvändiga gång” i
mänsklighetens utveckling,
syftande mot dess fortskridande till
full medvetenhet av sig själv.
Med anknytning till ett uttryck
hos Schiller karaktäriserar han
världshistorien ss. ”das
Welt-gericht” (ty., världsdomen). Inom
svensk filosofi från denna epok
har E. G. Geijer med sina
”Föreläsningar öfver menniskans
historia” (1841—42; utg. av S.
Rib-bing 1856) ock givit ett
betydelsefullt inlägg i H:s utveckling.
Bland senare representanter för
H. må särskilt nämnas Spengler
(se d. o.). — Som representant
för H. i betydelse av
undersökning av den historiska
vetenskapens betingelser och logiska
förutsättningar må nämnas Dilthey
i verket "Einleitung in die
Gei-steswissenschaften” (1883) och
Windelband i hans postuma verk
”Geschichtsphilosophie” (1916),
ävensom Troeltsch i ”Möderne
Geschichtsphilosophie” (1903).
Historfsm betecknar vanligen
en ståndpunkt, som söker
betrakta kulturlivets företeelser inom
religion, moral och rätt etc. ss. av
ideella normer oberoende
produkter av historisk utveckling.
Hit, försv. form för heat.
*Hitler, Adolf, frigavs 1925.
Han genomförde s. å. en
skilsmässa mellan nationalsocialistiska
tyska arbetarpartiet och
tyskfolkliga frihetspartiet (jfr
Tyskland. sp. 160/) och har sedan
dess stätt ss. det förras ledare,
ehuru han icke vunnit tillträde
till riksdagen. Tidvis förbjuden
att offentligen framträda, har han
även, sedan han förlorat sin
medfödda österrikiska medborgarrätt,
nekats tysk.
Hi’tterdal, numera H e d d a 1,
kommun (herred) i Telemark
fylke, s. Norge, med en av Norges
märkligaste stavkyrkor, uppförd
vid mitten av 1200-t. I Oslo
universitets Samling av nordiske
old-sager bevaras ett antemensale
från H., ett av huvudverken i det
gotiska måleriet i Norge.
Hjalmar den hugstore
(hugfulle), svensk sagohjälte, enl.
Hervar ar sagan (se d. o.) Orvar
Odds fosterbroder. H. vistades
länge hos Uppsalakonungen
Yngve och vann dennes dotter
Ingeborgs kärlek. På grund därav
utmanades han av Angantyr (se
d. o.) till holmgång på Samsö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
