Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italienska Somaliland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Italienska Somaliland—Ivanov
1082
uppgå i s. k. korporationer, som
gemensamt bilda staten. Dessa
korporationer sammanföras i 13
stora konfederationer, av vilka 6
omfatta arbetsgivarna och 6
arbetstagarna samt den 13 :e de
intellektuella yrkesgrupperna.
Korporationerna stå under statens
direkta kontroll och sortera
under ett korporationsministerium,
som har stora möjligheter att
ingripa i korporationernas inre
angelägenheter och att ingripa
reglerande vid konflikter på
arbetsmarknaden, redan i lagen starkt
begränsade genom förbud mot
både strejk och lockout. På
kor-porationsidén bygger den nya
vallagen 1928 (se ovan
Författning), som tilldelar stort
inflytande åt fascismens stora råd.
Genom lagen om detta råd har
slutstenen lagts i den grundmur,
som fascismen uppfört åt sig i
I. i syfte att trygga den nuv.
regimen. På en mängd olika
områden har fascismen i övrigt
visat sin nyskapande
handlingskraft. Ett arbete på en
strafflags-reform har igångsatts. För
näringslivets höjande ha betydande
initiativ tagits, varibland
särskilt må framhållas en
omfattande kampanj för veteproduktionens
stegring. Fascismens starka
framhävande av statsbegreppet
har framkallat en fordran på
medborgaren att framför allt bli
en nyttig samhällsmedlem.
Samtidigt med ett starkt uppsving
för nationalmedvetandet
förmärkes en både andlig och materiell
uppryckning, bakom vilken
skönjas förhoppningar om ett
återupplivande av det gamla Roms
stormakt sposition. Av stor
betydelse för den nationella
samlingens förverkligande är den febr.
1929 genomförda försoningen
mellan I. och Vatikanen (se K y r k
o
staten. Suppl.).
Utrikespolitiskt har Mussolini energiskt
sökt hävda I:s inflytande
framför allt ss. Medelhavsmakt.
Sedan Fiumekonflikten 1924 fått
sin lösning och ett
vänskapsfördrag ingåtts med Jugoslavien,
följde 1925 fördraget med detta
land i Nettuno ang. vissa
tekniska frågor betr. Fiume och
Dalmatien. Det förut spända
förhållandet till Jugoslavien
mildrades härigenom för en tid, men
trots försök till närmande blev
1924 års vänskapsfördrag vid
dess utgång 1929 icke förnyat. En
allvarlig friktionsanledning har
Albanien utgjort, där I. lyckats
vinna insteg. På sistone har en
orientering åt de ö.
Medelhavsländerna kunnat iakttagas,
manifesterad genom
vänskapsfördrag med såväl Grekland som
Turkiet. 1926 slöt I. även ett
fördrag med Jemen, varigenom dess
ställning i Röda havet
konsoliderades.
*Italienska Somaliland.
Yt-och folkmängdssiffrorna avse I.
före förvärvet av Jubaland. I:s
areal uppskattas nu till c:a
490,000 kvkm. och dess folkmängd
till c:a 900,000.
Ita’liska folk 1. i t a’ 1 i k e r,
se Indoeuropéer sp. 1345
och Italien sp. 1588. Jfr 11 a
-liska språk.
Iva’nov, A1 e k s a n d r, se
Rysk konst sp. 1517.
Iva’nov, Vsevolod V j a
-tjeslavovitj, f. 1895, rysk
författare, har givit färgrika,
ofta brutalt naturalistiska
skildringar från bolsjevismens
kampår i det ryska Centralasien
{Brokiga vindar, 1922, Buddhas
återkomst, 1924, m. fl.). I sv. övers,
föreligger berättelsen Barnet (i 14
sovjetryska berättare, 1929).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
