Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuban-Svartahavsområdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225 Kuban-Svartahavsomr.—Kumla, Grimsten o. Hardemo 1226
i fred. En mindre värvad armé
(omkr. 12,000 man) finnes.
*Kuban - Svartahavsområdet.
Guvernementet existerar ej
längre.
Ku’hloledning, se
Elektriska installationer.
Kuhr, Viktor, f. 1882, dansk
filosof och pedagog, prof, i
Köpenhamn 1918. Bland K:s
arbeten märkes hans avhandling Det
pædagogiske System i Comenius’
Didactica Magna (1912). Jämte
P. A. Heiberg har han utgivit
stora partier av Kierkegaards
Papirer (se K i e r k e g a a r d,
även Suppl.) och har tills, med
densamme även publicerat
Kierke-gaard-Studier (3 bd, 1912—18).
Kulenkampff-Post [ko’-],
Georg, f. 1898, tysk violinist,
sedan 1923 anställd vid
statskon servat or iet i Berlin, har genom
sin av tekniskt mästerskap,
intensivt temperament och spänstig
rytmik präglade tolkning av
såväl klassiska som moderna verk
fått rykte som en av nutidens
främsta violinister. Han har
uppträtt i Sverige 1924 och senare.
Kulla, se R o s 1 a g s - K u 11 a.
*Kullen, se ill. till Skåne
sp. 935—936.
*Kullerstad. I K. ligga
Skär-blacka och Ljusfors pappersbruk.
Kullgren, Carl, f. 1873,
kemist, prof, vid Tekniska
högskolan 1915, har utfört
uppmärksammade undersökningar över
explosiva ämnen och cellulosa.
*Kulling. 1- Sedan 1928 utgör
K. ej längre eget tingslag (se
V ä 111 e och Kullings
härads tingslag).
*Kullings-Skövde hade 1928
1,570 inv., därav 805 i det s. å.
bildade municipalsamhället
Vår-gårda.
*Kulmen, jfr Progress.
Kultsjön, se
Ångerman-älven.
Kulturkretsläran, inom den
nyare etnologin tillämpad lära
om bestämmandet av vissa
kulturkomplex, s. k. kulturkretsar.
En kulturkrets anses
föreligga, när de geografiska
gränserna för ett antal som kriterier
antagna samtidigt existerande
kulturelement sammanfalla och
alltså innesluta ett område med en
viss enhetlig kultur. K. har
hittills endast tillämpats på
primitivare kulturstadier. Som exempel
på fastställda kulturkretsar
kunna nämnas: den västafrikanska,
de ost- och västpapuanska och
den exogamt släkttotemistiska 1.
tasmaniska. Som K:s
grundläg-gare nämnes F. Graebner (se d. o.
Suppl.).
* Kulturminnesvård. 1928
tillsattes de s. k. kult u r
-skyddssakkunniga med
uppgift att utarbeta förslag till
åtgärder för förhindrande av
utförande ur landet av äldre,
värdefulla kulturföremål av skilda
slag.
* Kultur mässa. Ytterligare en
K. har hållits, i Kalmar 1926.
*Kumamoto hade 1925 147,000
inv. Medicinsk högskola.
Kumbakonam [eng. utt. [-kom-bokåo’nom],-] {+kom-
bokåo’nom],+} annan form för
Kom-bakonam (se d. o., även Suppl.).
*Kumla. L K. skall 1930
förenas med Tärna, som därvid
överföres till Västerås stift, till ett
pastorat. I K. ligger
Västmanlands läns folkhögskola. — 2. K.,
varifrån 1927 ett område med 554
personer överflyttades till
Hallsbergs köping, hade 1928 9,650 inv.
— 3. K. hade 1928 3,305 inv.
Station vid statsbanelinjen Hallsberg
—Krylbo.
*Kumla, Grimsten och
Hardemo förenades 1928 med Sundbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
