Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1433
Ordning—Orléans
1434
yttra sig över till densamma
hän-skjutna frågor rörande
ordensför-läningar. I samband därmed har
också utdelandet av 0. uppdelats
på två skilda tillfällen, det ena
liksom förut förlagt till den 6
juni, det andra till slutet av året.
*0rdning. Matem. 1. En
de-terminants O. är antalet rader
1. kolumner, som den innehåller.
— 2. Se
Differentialekvation och
Differentialkalkyl. — 3. Se
Oskula t i on och Oändligheten.
■—■ Fys. Antalet våglängder, som
motsvarar vägskillnaden mellan
strålar genom närliggande
springor i ett gitter (jfr
Spektralapp ar a t er sp. 1273).
*Ordovicium är uppkallad
efter ordovicerna, en forntida
brittisk folkstam. 0. föregicks
av kambrium och efterföljdes
av silurperioden. De ordoviciska
avlagringarna äro bäst
utbildade och ingående studerade
i Fennoskandia, Böhmen,
Storbritannien och Nord-Amerika.
Ler-skiffrar o. a. terrigena sediment
dominera i allmänhet, ofta med
flera tusen m. mäktighet i
geo-synklinalerna (se nedan) och
innehålla ibland brytvärda
järnmalmer (t. ex. i Böhmen). I det
inre Nord-Amerika och ö.
Fennoskandia äro dock kalkstenar
förhärskande. I Skåne, Oslofältet
och Jämtland uppträda mäktiga
serier av svarta lerskiffrar,
medan kalkstenar av obetydlig
mäktighet men stor fossilrikedom äro
så gott som allenarådande på
Öland, i Östergötland, Närke,
Dalarna och Estland. Den mest
bekanta kalkstensbildningen är
ortoce’rkalken; den
underlagras av c e r a t o p y’ g e k a 1 k
och överlagras av c h a’ s m o p s
-kalk, varpå följer en
lerskiffer-serie, trinu’cleusskiffern,
som i östersjön och Estland
motsvaras av kalkstenar
(öster-s j ö k a 1 k). Viktiga ledfossil för
kalkstenarna äro trilobiter och
huvudf otingar (nautilider,
orto-ceratiter), för lerskiffrarna
grap-toliter (se d. o. Suppl.). F. ö.
uppträda i O. representanter för
nästan alla evertebratst ammar
samt de äldsta fiskarna.
Kalkalger bilda rev i chasmopskalk och
östersjökalk. Vid slutet av 0.
uppträda också de tidigaste
revbildande korallerna (arktiska
Amerika). Från 0. känner man
ingenting säkert ang.
klimatzoner. I det nutida n.
polarområdet var klimatet närmast tropiskt,
ehuru moräner av förmodad
ordo-vicisk ålder — möjligen
härstammande från lokala glaciärer —
äro funna i nordligaste Norge.
Orogenetiska rörelser av mindre
omfattning förekommo i
Kale-doniska geosynklinalen och
England samt i Appalachiska
geosynklinalen. I England rådde tidvis
en stark vulkanisk verksamhet.
* Oregon. 1. 0. har enl.
uppskattning för 1928 1 mill. inv. I
O. funnos 1920 10,500 i Sverige
födda inv.
*Orehovo-Sujevo hade 1926
63,000 inv.
* Orenbur g. Guvernementet och
staden O. tillhöra ej längre
Ka-sakstan utan utgöra en särskild
underavdelning under RSFSR.
Organtvång, se K ö 11
kontroll. Suppl.
Orhoninskrifterna, se Tu
r-kisk-tatariska språk
sp. 1526.
Orientalisk ras, se
Människoraser sp. 519.
* Orléans. Son till Louis, den
andre hertigen av O., och fader
till Ludvig XII var Charles,
f. 1391, d. 1465, som i sin höviska
kärleksdiktning framstår som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
