Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petit Journal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1459
Pi piler—Piranimaskin
1460
T. v. Nedre delen av läppipa, t. h.
nedre delen av tungpipa (ituskurna).
a stämningsanordning (jfr
Stäm-n i n g sp. 201). Pilarna ange
luftströmmens riktning.
I de förra blåses en luftström
mot kanten av en öppning i
nedre ändan av P. och går därvid
växelvis in i P. och förbi
kanten ut i fria luften. Härvid
uppstår i P. en stående vågrörelse
(se Svängningsrörelse
sp. 557) med buk nedtill. Upptill
öppna P. ha buk även vid övre
ändan och en 1. (vid över
svängningar) flera noder mellan dem.
Det alstrade ljudets våglängd
blir lika med P:s dubbla längd
1. en heltalsbråkdel därav. Vid
upptill slutna P. får man en nod
vid övre ändan; våglängden blir
4 ggr P:s längd 1. (för över
svängningarna) samma värde,
divide-rat med ett udda helt tal. Kallas
ljudets hastighet, dividerat med 4
ggr P:s längd, för N, så får man
med den öppna P.
svängnings-talen 2N, AN o. s. v., med den
slutna IN, 3N, 5N o. s. v. —
Vid tungpipor blåses en luftström
genom en springa, som nästan
täckes av en elastisk
metallfjäder, vilken därvid råkar i
vibration. Luftströmmen kommer
därefter in i en pipa, i vilken uppstå
svängningar av samma frekvens
som metallfjäderns. Då man här
har två olika svängande system,
uppträda invecklade
förhållanden, om fjädern och P. ej äro
stämda till samma frekvens.
PipiTer, se Indianer sp.
1297 och Suppl.
Pi’ppin(g), se Äppleträd
sp. 1542.
Pipping, R o 1 f, f. 1889, son till
Hugo P., finländsk språkforskare,
prof, i svenska språket i Äbo 1928,
har ägnat sina huvudarbeten åt
Erikskrönikan, som han utgivit
och utförligt kommenterat.
Pipört, se V al e r i an a
-c e a e.
*Pirandello, Luigi. Av P:s
dramer har i Sthlm ytterligare
uppförts Cosi è (se vi pare)
(1917; Alla ha rätt, 1925) 1928. I
sv. övers, föreligger vid. komedin
Il piacere delV onestä (1918;
Anständighetens vällust, 1927) samt
ett urval av P:s noveller (En
till!, 1927).
Pira’nimaskin,
motorgenerator, avsedd att utjämna starka
belastningsvariationer å
likströmsnät. P:s motor är ansluten till
huvudgeneratorn, dess generator
är jämte ett seriekopplat
ackumulatorbatteri, B,
parallellkopp-lad med nätet. Generatorn, P, är
försedd med en shuntlindning,
M2, ansluten till ackumulatorèr-
Piranitnaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
