Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biätare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B.
Biätare, Mero’pidae, en till
ordn. Coccygomo’rphae hörande
familj fåglar med brokig
fjäderskrud i praktfulla färger.
Näbben är lång, spetsig, liksom också
vingarna; framtårna äro vid
basen hopvuxna med varandra.
In-sektätare. De häcka flockvis i
branta jordväggar, där de gräva
gångar, i vilka de 4—7 vita
Biätare (Merops apiaster).
äggen läggas. En art i
Australien, övriga i Gamla världen,
framför allt i dess varmare delar
(Afrika). Vårt land gästas
tillfälligtvis av en c:a 26 cm. lång
art, Me’rops apia’ster.
Biörenklou, Biörnklo u,
Mattias, f. 1607, d. 1671,
diplomat. Kallade sig, innan han
1646 adlades, först A r o s i a n
-der och sedan M y 1 o n i u s.
Lärare åt Magnus Gabriel De la
Gardie 1632. B. vann som
diplomat sina sporrar på Westfaliska
fredskongressen, där han var
sekreterare åt de svenska legaterna,
hade sedan åtskilliga viktiga
uppdrag i Tyskland och
Frankrike och blev en av Karl X
Gustavs mest förtrogna
rådgivare. Blev 1661 hovkansler, fick
1664 plats i rådet, blev en av
dess ledande män, drev igenom
fördraget med England 1665 och
trippelalliansen 1668 och var en
bestämd motståndare till det
franskvänliga partiet.
Bja’rkemaal 1.
Huskarla-h v o t, fda. sång över Rolf Krakes
död, diktad på 900-t. B. sjöngs
av Tormod Kolbrunarskald för
Olof den heliges krigare
morgonen före slaget vid Stiklastad
(1030).
Bjarkö, ö i Troms fylke, Norge,
vilken givit namn åt B j a r k ö
-ätten, en medeltida norsk
stor-mansätt, vars äldre gren var
befryndad med Arnmödlingarna
(se d. o.) och vars yngre särskilt
omkr. 1300 spelade en synnerligen
framstående roll i Norges
historia.
Bja’rmaland, sedan 800-t.
förekommande fornnordisk
benämning på trakterna kring Dvinas
utlopp i Vita havet. Forntidens
b j a r m e r voro bofasta och
livnärde sig till stor del genom
utförsel av pälsverk m. m. till s.
Ryssland och Svarta
havstrakter-na. En viktig handelsväg ledde
från B. längs Dvina och Kama
till Bolgary (se d. o.) och vidare
söderut längs Volga. Även
skandinaverna hade
handelsförbindel
1. — L e x. II. Tr. 10. 11. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
