Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjursås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Bjälklag—Bjäresjö
8
Bjälklag, de delar i en
byggnad, som bilda våningarnas golv
och tak samt dessutom ofta
tjäna till att förena och stödja
byggnadsväggarna. Allt efter
materialet i den bärande
konstruktionen skiljer man mellan
trä-, järn- och
betong-bjälklag. Vid ett träbjälklag
inlägges vanligen en s. k.
trossbotten mellan de bärande
bjälkarna för att göra det
ljuddämpande och värmeisolerande.
Trossbottnen utgöres av en s. k.
blind botten med ett därpå
lagt lätt fyllnadsämne,
exempelvis koksaska eller torrt kalkgrus.
På bjälkarna läggas sedan
golvplankorna, och på undersidan
fästes en takpanel, som ofta förses
med kalkputs. Ur
eldsäkerhetssynpunkt mera tillfredsställande
äro järnbjälklagen, med en
bärande konstruktion av helvalsade
I-balkar, mellan vilka vanligen slås
valv av tegel eller betong. För att
skydda järnbalkarna mot eldens
åverkan omgjutas de ofta helt
och hållet med betong, eller också
belägges balkarnas undersida med
tegelplattor. Vid
betongbjälklagen, som under de senaste
årtiondena alltmera kommit i bruk,
utgöras de bärande delarna av
armerade betongbalkar, mellan
vilka gjutas armerade
betongplattor. Mellan balkarna inläggas
golvplank
FYLLNING
BLInoBOTTLN
r.gl
golvplank
LUFT
FYLLA i na
r>9 1
GOLVPLANK
FYLLNING •
BLTOYS
1. Vanligt traDjälklag. a.
Ljuddämpande bjälklag. 3. Källprbjälklag.
ofta håltegel för att erhålla en
plan undersida och i övrigt en
bättre isolering mellan
våningarna. — I den antika
tempelarkitekturen betecknar B. de av
kolonnerna burna byggnadsdelar,
varpå taket vilar. Se
Kolonn-ordning.
Bjälksätt,
avstängningsanord-ning i ett vattendrag, bestående
av på varandra lagda bjälkar,
som vid ändarna stödja mot
pelare, försedda med falsar, i vilka
bjälkarna kunna höjas eller
sänkas.
Bjällerup, socken i Malmöh. 1.,
jämte Stora Råby pastorat i
Lunds stift. 380 inv.
Bjä’lo-o’sero, ”Vita sjön”,
rysk insjö s. om Onega, avflyter
till Volga. Då B. är för grund för
att tillåta skeppsfart, har s. om
sjön anlagts en kringgående
kanal, Bjälose’rsk-kanalen.
Bjälosto’k, ryskt namn på
staden Bialystok (se d. o.).
Bjä’luka-Gora, se A11 a i.
Bjä’lyj, Andrej, se
Buga-j e v.
Bjära, se Bära.
Bjärby, socken i Skarab. 1.,
jämte Särestad, Täng, Håle och
Flakeberg pastorat i Skara stift.
310 inv.
Bjäre. 1. Härad i
Kristianstads L, omfattande halvön
Hallandsås eller socknarna
Bark-åkra, Rebbelberga, Förslöv,
Grevie, Hjärnarp, Västra Karup,
Torekov, Båstad och Hov. —
2. Kontrakt i Lunds stift,
omfattande B. 1 samt pastoratet
Tostarp.
Bjäresjö, socken i Malmöh. 1.,
jämte Hedeskoga pastorat i
Lunds stift. 630 inv. — Kyrka
från 1100-t:s senare del, med
valvmålningar och dopfunt från
samma tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
