Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnståhl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Blackpool—Blad
32
Blackpool [blæ’kkpol], stad i
Lancashire, n.v. England, vid
Irländska sjön. Omtyckt badort
med präktiga sandstränder.
100,000 inv.
Blacksta, socken i Södermani.
L, jämte Vadsbro pastorat i
Strängnäs stift. 570 inv.
Blackstad, socken i Kalmar 1.,
jämte Locknevi pastorat i
Linköpings stift. 1,120 inv.
Blackstone [blæ’kkståon], sir
William, f. 1723, d. 1780,
engelsk jurist, bekant genom sina
Commentaries on the laws of
England (4 bd 1765—69), ett för
den engelska juridiska
vetenskapen grundläggande verk.
Blackwood [blæ’kkoodd], se
Dufferin.
Blad, växtdelar, som utgå
från stammens sidor och vilkas
tillväxt är begränsad. B.
förekomma hos de flesta växter.
Endast hos svampar, de flesta alger
och en del mossor saknas de.
Utom de i blomman ingående
bladen (se Blomma) finnas
(hos fanerogamerna) : 1)
hjärtblad, växtens första B., som
utvecklas ur i växtämnet
förefintliga anlag; 2) lågblad (fig.
1), som sitta på växtens nedre
delar 1. vid basen av skotten och
bestå av små, vanligen bruna
eller vita fjäll (t. ex.
knoppfjällen hos våra träd); 3)
högblad, som sitta högre upp
på växten mellan örtbladen och
blommorna, ofta vid blomskaftens
bas, vanligen små, helbräddade
och oskaftade; hos t. ex. hönsbär
äro de dock stora, kronbladslika,
hos blåsippa foderlika (se vidare
Blomställning); 4)
örtblad, som vanligen bestå av en
skivlik del, bladskivan (jfr
dock Barr), en smalare, nedre
del, bladskaftet, och nederst
den s. k. b 1 a d f o t e n. Då
bladfoten omfattar stammen, såsom
hos fam. üinbelli’ferae, gräs
m. fl., kallas den bladslida
(fig. 2). Är bladfoten, ss. hos
ärtväxter (fig. 3), utbildad i form
av två små bladskivor, kallas
dessa s t i p 1 e r. Låg- och
högblad bestå ofta av endast bladfot.
Hos oskaftade blad kan
bladbasen ofta omfatta stammen
(omfattande blad), såsom
hos vallmon. De omfattande
blad-flikarna kunna sammanväxa med
varandra (gen om vuxna blad)
eller med det motsatta bladets
flikar, såsom hos Loni’cera (se
Bladställning). Blad, som
sakna skiva, men vars skaft äro
skivlikt utplattade, kallas f y 1
-lodier (t. ex. många
Aca’cia-arter). Bladskivans form är i
hög grad växlande. Några av de
vanligaste typerna äro
schematiskt återgivna å fig. 4—9. — Ett
Blad. 1. Årsskott av nypon med lågblad (a), örtblad (b) och högblad (c)
jämte övergångsstadier mellan dessa bladformer. — 2. Blad med bladslida
(a). — 8. Blad med stipler (n), parbladig skiva (b. småblad) och klänge (r).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
