Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blanca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Blanca—Blanche
46
tvingade nationalverkstäderna,
ateliers nationaux,
organiserades dock icke i enlighet med B:s
önskningar. Efter deras
misslyckande måste B. vid reaktionens
begynnelse fly till Belgien och
England. I landsflykt stannade
han till Napoleon III:s fall,
ivrigt sysselsatt med
författarskap, dels försvarsskrifter för sin
politik, dels Histoire de la
révo-lution franqaise i 12 vol., dels
Histoire de la révolution de 1848
i 2 vol. Efter sin återkomst 1870
deltog han i Paris’ försvar,
invaldes 1871 i
nationalförsamlingen, arbetade för republikens
återinförande men fördömde
Pariskommunen. B:s sista politiska
verk var amnestin åt
kommunar-derna 1880.
Blanca, se Blanka.
Blanch [blansjl, Teodor
Julius, f. 1835, d. 1912,
grundare av Blanchs kafé, som
han innehade 1868—81. 1879
uppförde han å en tomt intill
kaféet Blanchs teater, som
1883 förvandlades till
konstutställningslokal, Blanchs
konstsalong, samtidigt som
han öppnade konsthandel.
Konstsalongens lokal överläts 1889 till
Sveriges allmänna konstförening
(se d. o.), blev sedermera
biografteater etc. och 1915 åter teater,
Blancheteatern, under
ledning av bl. a. Hilda Borgström,
senare Ernst Eklund.
Blanche [blagsj], se Blanka.
Blanche [blarjsj], August,
f. 1811, d. 1868, publicist,
författare. B. ägnade sig först åt
ämbetsmannabanan men drogs av
sina politiska intressen från
denna för att bliva tidningsman och
inträdde 1838 i tidskriften Freja.
Som dess redaktör råkade han i
en serie konflikter med Hierta
och Almquist i Aftonbladet.
Redan 1842 lämnade han Freja för
att ägna sig åt dramatiskt
författarskap. 1843 skrev han sin
första komedi, Positivhataren,
som gjorde stor lycka och
följdes av flera andra, bland dem
Magister Bläckstadius (1844),
Rika morbror (1845), det
historiska skådespelet Engelbrekt och
hans dalkarlar (1846) samt B:s
tvenne bästa lustspel Hittebarnet
och Ett resande teatersällskap
(1848). Handlingen i B:s
komedier samt till en del även dialogen
äro oftast utländskt långods, t. ex.
i Herr Dardanell och hans upptåg
på landet (1846), men B. förstod
väl att omplantera dem i svensk
miljö och teckna typer som
blevo populära. — Samtidigt
försökte han sig på romandikt i
Sues anda och skrev Järnbäraren
(1845; dramatiserad 1846),
Flickan i Stadsgården (1847), Sonen
av söder och nord (1851) m. fl.
Den sista skrevs efter ett besök i
August Blanche. Litografi av
J. Cardon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
