Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blekinge kustbanor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Blekinge kustbanor—Blekning
62
B. ofta utstå fientliga härjningar
under de svensk-danska krigen
på 14-, 15- och 1600-t. (jfr
S napphan ar). B., som 1658
—80 tillhörde det skånska
gene-ralguvernementet, blev 1683 ett
eget län, samtidigt som dess
välstånd befordrades genom
anläggningen av örlogsstationen
Karlskrona. — B: s vapen, som
under medeltiden bar en
blad-krönt kulle på röd botten med
gyllene krona, är nu ett gyllene
träd på blå sköld med tre kronor
omslutande stammen. —
Ble-kingemålet står nära dialekterna
i n.ö. Skåne, särskilt
Göingedia-lekterna och utmärkes liksom
dessa för sina diftonger (ao, öu),
sitt långa öppna a-ljud samt
skorrande r. På vissa håll
förekomma plurala verbformer i
talspråket.
Blekinge kustbanor (B. K.
B.), som ägas av a. b. Blekinge
kustbanor, bestå av linjerna:
Kristiansta d—S ö1v e s
-bor g—K a r 1 s h a m n—R o n
-n e b y—K a ris k rona (132
km.), S a n d b ä c k—O 1 o f
-ström (17 km.) å Sölvesborg
—Olof ström—Älmhults järnväg,
R o n n e b y—R onnebyredd
(4 km.) samt Sölvesborg—
Hällevik (11 km.). Bandelen
Sölvesborg—Kristianstad är den
äldsta och öppnades för trafik år
1874. Bispår finnas mellan
Bromölla station och Ivö
kaolinfa-brik samt mellan Djupadal
station och Kallinge. Längd 165 km.
Spårvidd 1,067 m.
Blekinge län, se Blekinge.
Blekinge läns folkhögskola,
grundad 1869 i Mörrum, 1885—
1916 förlagd till Ronneby, 1916
förflyttad till Bräkne-Hoby. B.,
som sedan 1877 äges av Blekinge
läns landsting, omfattar manlig
vinterkurs och kvinnlig
sommarkurs samt (sedan 1917)
slöjd-och husmoderskola.
Lantmannaskola upprättades 1887 i
anslutning till B.
Blekjord, se Alv.
Blekkalk, se Klörkalk.
Blekning. Kem. B. användes
för avfärgning av fibrer i garn,
vävnader, papper o. s. v. B. beror
på att färgämnet under inverkan
av syre förstöres, under det att
själva fibern därvid ej får taga
skada. B. kan ske som
ängsblekning eller kemisk blekning.
Ängsblekning består i att väven
utlägges i fria luften, där luftens
syre (ozon) i förening med
solljuset förstör färgämnena.
Hastigare, men med större risk att
förstöra fibrerna, går den
kemiska blekningen. Som blekmedel
användes oftast klörkalk eller
natriumhypoklorit, som redan
under inverkan av svaga syror
(t. ex. kolsyran i luften) avge
klorgas. Denna reagerar åter
med vatten under bildning av
syrgas, som åstadkommer
blekningen. överskott av klor
borttages med s. k. antiklor
(na-triumhyposulfit), då den annars
skulle förstöra fibrerna.
Anima-liska fibrer och halm låta sig ej
blekas av klor; man använder
härtill svavelsyrlighet
(svaveldioxid) antingen i gasform
(”svavelrök”) eller i lösning (till
blekning av silke). S. k.
elektro-lytisk blekning är vanlig
klor-blekning med den skillnaden att
blekningsvätskan framställes
genom elektrolys av t. ex. koksalt 1.
magnesiumklorid. — Trädg.
Blekning av vissa trädgårdsväxter,
såsom sparris, selleri och sallat
ernås genom att förhindra deras
utsättande för ljus (genom
över-höljning med jord etc.),
varigenom klorofyllbildningen
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
