Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodkroppsräkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Blodomlopp
100
vänstra kammaren rytmiskt
sammandrager sig, pressas blodet in
i storakroppspulsådern
(a o’ r t a), som höjer sig upp mot
halsen i en båge, från vilken de
stora kärlen till huvudet och
främre (övre) extremiteterna
utgå. Den böjer sig snart nedåt och
löper till vänster om ryggradens
framsida genom bröstkorgen
(b röstaort a), avgivande
grenar till hjärtat och lungorna,
genomtränger därpå
mellangärdet och fortsätter som b u k
-a o r t a med grenar till alla
bukorgan, ned till bäckenet. Här
delar den sig i två stora grenar,
ili’aca-kärlen, vilka avge
förgreningar till bäckenorganen
och fortsätta som lårartärer
till de bakre (nedre)
extremiteterna. överallt övergå de finaste
artärerna i kapillärerna, genom
vilkas tunna väggar ämnes- och
gasutbytet (den s. k. inre
andningen) med cellerna
försiggår. Blodet, som i artärerna
är högrött och syrerikt, är efter
passagen genom kapillärerna
mörkrött, nästan svart och starkt
kolsyrehaltigt. Det föres nu
genom venerna, som i huvudsak
förlöpa utefter motsvarande
artärer, till högra hj ärtförmaket,
från nedre kroppsdelen genom
nedre, från övre genom övre
hålvenen. Från högra
hjärtförmaket strömmar blodet in i
högra hj ärtkammaren, som
driver det genom lungartären
till lungorna, där dennas yttersta
förgreningar övergå i det
kapillärnät, som omspinner
lungblå-sorna. Genom dessas och
kapillärernas väggar sker ett utbyte av
kolsyra mot syre, och blodet går
nu som syrerikt, arteriellt blod
till vänstra hjärtförmaket och
därifrån till vänstra kammaren
för att åter drivas ut i kroppen.
Genom klaffar, dels i hjärtat (se
d. o.), dels i venerna, tvingas
blodet att strömma i bestämd
riktning. Blodets kretslopp
upptäcktes av Harvey (se d. o.). — Man
skiljer på lilla
kretsloppet — från högra
hjärtkammaren genom lungartärer, lungor
och lungvener till vänstra hj
ärtkammaren —, medelst vilket
gasutbytet i lungorna sker, och
stora kretsloppet — från
vänstra hjärtkammaren genom
större delen av kroppen till högra
hj ärtkammaren —, medelst vilket
näringsämnen tillföras kroppens
alla vävnader och avfallsämnen
bortföras från desamma. Inom
stora kretsloppet finns ett parti,
där blodet går genom två
kapillärsystem. Blodet från magens,
tarmarnas, mjältens och
bukspottkörtelns kapillärer
uppsamlas nämligen i portådern, en
ven, som går till levern och där
upplöses i ett nytt kapillärnät,
som i sin ordning samlas i vener,
vilka tömma blodet i nedre
hål-venen. Detta s. k. tredje
kretslopp bildar lika litet som de
övriga någon sluten krets. Utom
genom den kraft, som hjärtat som
tryckpump utövar, befordras B.
kraftigt genom sugning på grund
av andningsrörelserna. Denna
sugning är så stark, att vid
snittsår på halsvenerna luft kan
sugas in i blodet i så stora
mängder, att hjärtat ej längre kan
arbeta. Blodet i artärerna står
alltid under ett visst tryck,
blodtrycket, som i normala
fall hos människan motsvarar
trycket av en c:a 125 mm. hög
kvicksilverpelare. Det varierar vid
olika sjukdomstillstånd och är
särskilt högt vid åderförkalkning
och njurinflammation. Det kan
rätt noggrant bestämmas med
hjälp av särskilda instrument. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
