Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Blomfäste—Blomma
116
i vatten, ss. den smutsgrå, med
långt, trådlikt andningsrör
försedda larven av den allmänna
s 1 a m f 1 u g a n, Eri’stalis
te’-nax. Flugan påminner rätt
mycket om en drönare. Larverna av
andra B. träffas i växtdelar, i
humle- och getingbon, de av t. ex.
släktet Sy’rphus leva av bladlöss.
Blomfäste, se
Blomställning sp. 120.
Blomkål, se Brassica.
Blomkålsvamp, Spara’ssis
cri’spa (fam. Clavaria’ceae), en
1—flera dm. vid och hög,
blom-kålsliknande svamp med krusiga
grenar. Förekommer’ sparsamt i
barrskog och är ätlig.
Blomma är ett ombildat skott
med begränsad tillväxt och med
fortplantningsfunktion. En
blomma består av stam och blad.
Stammen, blombottnen 1.
blomaxeln, är oftast
skiv-formig, stundom skållik,
kägel-formig 1. förlängd. Vanligen sitta
hyllebladen nedanför ståndarna
och pistillerna. Dylika blommor
sägas hava undersittande
(hypogy’nt) hylle (fig. 1). Då
blombottnen är skållik, blir
hyllet kringsittande (peri-
Blomma. 1. Med undersittande,
fri-bladlgt hylle. — 2. Med .översittande
hylle, sammanvuxna ståndarknappar.
— 3. Med sammanvuxna
ståndar-strängar.
gy’nt), ss. hos rosväxter
(Rosa’-ceae), och då den är flasklik och
sammanväxt med fruktbladen, är
hyllet över sittande
(epi-gy’nt), ss. hos Compo’sitae (fig.
2). I dylika fall deltager
blombottnen i fruktväggens bildande.
— Blombottnen tjänar även till
fäste för bladen. Dessa äro av
tre slag. Ytterst sitta
hyllebladen (hyllet) och innanför
dessa ståndarbladen och
fruktbladen. Då hyllet är
dubbelt, består det av
krans-eller spiralställda blad av två
slag, nämligen de oftast små och
gröna foderbladen
(blomfodret) i den yttre kransen
eller bladcykeln och de större,
färgade kronbladen
(blomkronan) i den inre. Äro alla
hylleblad likartade, säges hyllet
vara enkelt och kallas då kalk.
Kalkbladen kunna antingen vara
foderlika, t. ex. hos nässlor,
eller k r o n 1 i k a, t. ex. hos
Anemo’ne. Hos nakna blommor
saknas hylleblad fullständigt.
Hyllebladen kunna sammanväxa
mer eller mindre fullständigt med
varandra. Hyllet kallas då s a m
-b 1 a d i g t (fig. 4). Vanligen äro
dock hyllebladen fria, f r i b 1 a
-digt hylle (fig. 1). Den övre
delen av den sambladiga kronan
kallas bräm, den nedre delen
pip (fig. 4). Äro alla
kronbladen av samma storlek och
form, kallas kronan likbladig
eller regelbunden, i annat
fall olikbladig eller
oregelbunden. Antalet blomblad
är växlande. Hos
monokotyledo-ner finnas vanligen tre blad (eller
en mångfald av tre) av vart slag.
B. är då t r e t a 1 i g. Hos
diko-tyledoner äro femtaliga blommor
de vanligaste. Hos en del växter
förekomma fyrtaliga blommor
eller är antalet blad obestämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
