Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomman för dagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Blommér—Blomställning
120
Blommér, Nils Johan
O 1 s s o n, f. 1816, d. 1853, målare,
vistades 1847—50 i Paris och
därefter till sin död i Italien.
Han sökte ge uttryck åt det
svenska landskapets poesi genom
att befolka det med sagans
naturväsen, t. ex. i målningarna
Ungersvennen och älvorna,
Ängs-älvor, Näcken och Ägirs döttrar
(de bägge senare i
Nationalmuseum).
Blomskaft, den del av
stammen, som uppbär en blomma.
B. utgår ur vecket av ett
örtblad 1. högblad. Saknas B., säges
blomman vara oskaftad.
Blomskog, socken i Värml. 1.,
jämte Trankil, Torrskog och
Vårvik pastorat i Karlstads stift.
1,510 inv.
Blomskärm, detsamma som
skärmblad.
Blomsterfonden, förening,
grundad 1921 i Stockholm på
initiativ av fröken Alma Hedin,
vänder sig mot överdrifterna i
bruket att sända blommor till
avlidnas bårar och önskar genom
förmedling av penninggåvor, som
företrädesvis användas till
bostäder åt gamla personer, skapa
även en annan form för
heders-bevisning mot de döda.
Blomsterkrasse, se I b e r i s
och Tropaeolum.
Blomsterlyra, se D i e 1 y t r a.
Blomsterlökar, lökväxter, som
odlas såsom prydnadsväxter,
t. ex. hyacinter, tulpaner.
Blomstermånad, namn på
maj.
Blomsterodling, se
Prydnadsväxtodling.
Blomsterrör, se C ann a.
Blomsterur, ett av Linné
anordnat ”ur”, bildat av sådana
växter, som på bestämda tider
sluta och öppna sina blommor.
Tara’xacum officina’le t. ex.
öpp
nar sina blommor kl. 5—6 f. m.,
Tragopo’gon prate’nsis kl. 3—5
f. m. (i Uppsala-trakten). Tiden
för blommornas öppnande och
slutande är olika på olika platser.
Blomsterärter, se L a t h y
-rus.
Blomstrand,
KristianVil-h e 1 m, f. 1826, d. 1897, kemist,
professor i Lund 1862—95.
Gjorde viktiga undersökningar av
molybden- och volframföreningar
samt tantalgruppens metaller.
Upptäckte och undersökte flera
sällsynta mineral och utgav flera
arbeten i organisk och oorganisk
kemi, bl. a. Die Chemie der
Jetzt-zeit (1869), vari han framställde
en del för dåtidens kemi
främmande men senare mycket
uppmärksammade åsikter.
Blomställning, det
skottsystem, som uppbär de enskilda
blommorna på den blombärande
delen av en växt. I en
blomställning 1. inflorescens kan
man skilja på den gemensamma
axeln, huvudaxeln 1.
blomfästet, och biaxlarna,
d. v. s. de skaftade eller
oskaf-tade blommorna. Inom B. äro
örtbladen vanligen reducerade i
storlek och kallas högblad.
Det högblad, från vars veck en
blomma bildas, kallas s t ö d j e
-blad 1. skärmblad.
Förblad är namnet på de högblad,
som sitta på själva blomskaftet,
alltså mellan blomman och
stödje-bladet. Andra namn på högblad,
vilka mer eller mindre
fullständigt omsluta blomställningen före
blomningen, äro s v e p e (hos
UmbclWferae),holkfjäll (hos
Compo’sitae), skärm - 1.
blomfjäll (hos Grami’neae) och
h öl st er (hos Ara’ceae). — B.
kunna indelas på följande sätt:
I. Enkla: 1). Begränsade, c y
-mö sa 1. knippelika B.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
