Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bocche di Cattaro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161 Bocche di Cattaro—Bochum 162
livet och förmåddes att bliva
diktare. Versromanen Filostrato
(omkr. 1338) med ämne från
Tro jasagan — Troilus’ kärlek till
Griseida ( = Briseis) — är en
förelöpare till renässansens
romantiska epos, vars versmått,
ottave rime, här för första
gången upptages, medan den senare
skrivna Ameto, på omväxlande
prosa och terziner, är den
moderna tidens första herderoman;
bägge hämta liksom
prosaromanen Fiammetta sitt stoff från B: s
upplevelser i Neapel. Från 1341
var B. bosatt i Florens, där han
jämte de två sistnämnda
arbetena även skrev sitt förnämsta
verk, novellsamlingen
Decame-rone (”de tio dagarnas
berättelser”, omkr. 1350), som skildrar,
hur ett sällskap av unga herrar
och damer, vilka flytt undan
digerdöden i Florens, på en
lantgård fördriva tiden med att
berätta historier. Berättelsernas
motiv äro lånade från olika håll,
och själva äro de av olika slag:
rörande eller humoristiska,
komiska eller djärvt sinnliga,
ofta fyllda av en skarp satir, som
i synnerhet riktar sig mot präster
och munkar. De ge förträffliga
miljö- och människoskildringar
ur livet i högre och lägre kretsar
i 1300-t:s italienska städer.
Stilen är frisk och livfull; den har
varit en förebild för italiensk
prosa under århundraden,
emedan B: s sätt att behandla det för
litterära ändamål ännu föga
använda nationalspråket ansågs
oöverträffligt. Jämte sitt
författarskap sysslade B. även med
studium av klassisk litteratur,
såväl latinsk som grekisk; för
studiet av grekisk diktning och
kultur var han jämte sin vän
Petrarca en av de första
ban-brytarna. På B:s föranstaltande
fördes för första gången en
Ho-meros-handskrift till Italien och
översattes till latin. Han var
beundrare och kännare av Dantes
diktning och föreläste under sina
sista år över Di vina commedia;
till denna började han även
författa en kommentar, som dock
kom att omfatta blott första
delen av ”Helvetet”.
Bocche di Ca’ttaro [bå’kke],
en djupt inträngande vik på ö.
kusten av Adriatiska havet i s.
Dalmatien. Vid viken ligger
staden Cattaro.
Boccherini [båkkeri’ni],
L u i g i, f. 1743, d. 1805, italiensk
kompositör. Skrev en mängd
kammarmusikverk, under förra delen
av 1800-t. i popularitet tävlande
med Haydns.
Boccia Lbå’ttja], se
Kul-spel.
Bochara, se B u c h a r a.
Boche fbåsj J, föraktlig
benämning på tyskarna och allt tyskt,
vilken i ententeländerna blev
populär under världskriget. Ordet
kommer sannolikt av fr. caboche,
skalle, ”tjockskalle”, som i
Parisslangen förkortades till boche
(belagt 1866). Från att ha varit
ett allmänt skällsord övergick
det inom boktryckarslangen och
sedan i den allmänna att
beteckna tyskar. Det äldsta belägget
för B. i denna betydelse är från
1874. Genom korsning mellan fr.
Allemcmd, tysk, och B. torde
formen les Alboches ha uppkommit,
som på grund av ljudlikheten
under världskriget omändrades
till les sales boches, de smutsiga
tyskarna.
Bo’cholt, stad i Westfalen,
Tyskland. Stor bomullsindustri.
25,000 inv.
Bochum [bå’chom], stad och
industricentrum i Westfalen,
Tyskland. Kolgruvor; betydlig
6. — L e x. II. Tr. 18. 11. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
