Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bodden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Bodens artilleriregemente—Bodmer
168
norrländsk kyrkstad. B., som
tillhör överluleå församling, lyder
judiciellt under landsrätt (Luleå
domsaga). Kommunal
mellan-skola. 6,540 inv.
Bodens artilleriregemente, A.
10, fästningsartilleriregemente
som ingår i Bodens garnison,
uppsatt 1901 (då benämnt
Bo-den-Karlsborgs art.-reg.),
omorganiserat 1920.
Bodens fästning, påbörjad
1901, till stärkande av övre
Norrlands försvar. Fästningen
utgöres av ett antal fort m. m.
omkring staden Boden,
huvudsakligen på Luleälvs ö. strand, dels
bildande ett brohuvud, dels till
skydd för den viktiga
järnvägsknuten samt för militära förråd.
Bodens ingenjörkår, Ing. 4,
uppsatt 1903.
Bodensjön, ty. Bodensee,
Bod-mansee, Schwäbisches Meer, fr.
Lac de Constance, är Europas
ur trafiksynpunkt viktigaste
insjö, gränssjö mellan Tyskland,
Österrike och Schweiz. B. ligger
395 m. ö. h., har en areal av 539
kvkm. och är 70 km. lång. B. är
en alpsjö och äger ett största
djup av 250 m. I v. består sjön
av två armar, en nordlig, O b er
-see 1. ü b e r 1 i n ge r See och
en sydlig, Untersee 1. Z e 1
-1 e r See. B. genomf lytes av
Rhen. Tvenne ångfärjelinjer,
medförande tåg, övertvära sjön
mellan Rohmanshorn och
Friedrichs-hafen samt mellan Bregenz och
Rorschach. Vid B:s stränder ha
anträffats pålbyggnader från
äldre stenåldern.
v. Bodenstedt, Friedrich
Martin, f. 1819, d. 1892, tysk
skald, bereste i ungdomen
Orienten, hämtade därifrån motiv till
sina Lieder des Mirza Schaffy
(1851; Mirza Schaffys sånger;
sv. övers, av Göran Björkman
1884), som länge troddes vara en
översättning av orientaliska
original och blevo utomordentligt
populära. B. var 1867—70
intendent vid hovteatern i Meiningen,
som under hans ledning
utvecklades till en av tidens mest
framstående scener (se
Meining-a r n a).
Bodenstein [bå’densjtajn], se
Karlstad t.
Bodens trupper utgöres av
N orrbottens inf anter iregemente,
Bodens artilleriregemente, Bodens
ingenjörkär, ett detachement av
Fälttelegrafkåren samt ett
inten-denturkompani. Inom fästningen
är även förlagt ett detachement
av Norrlands artilleriregemente.
Bodhisattva, se B u d d h a.
Bodin [bådä’i]], Jean, f.
1530, d. 1596, fransk
statsrätts-lärare, som trädde i opposition
mot monarkomakernas (se d. o.)
folksuveränitetsteori och i sitt
förnämsta verk, Les six livrés de
la république, grundläde teorin
om den suveräna nationalstaten.
Jfr Suveränitet.
Bod-jul 1. K h o r, inhemsk
benämning på Tibet.
Bodley [bå’ddli], sir
Thomas, f. 1545, d. 1613, engelsk
diplomat, mecenat för
universitetsbiblioteket i Oxford, till
vilket han skänkt en mycket
viktig del av dess samlingar av
äldre böcker och handskrifter.
1604 fick biblioteket till B:s ära
namnet Bodleian Library.
Se Bibliotek sp. 1453.
Bodmansee, se Bodensjön.
Bo’dmer, J o h a n n Jakob,
f. 1698, d. 1783, schweizisk
författare, bekämpade jämte sin
landsman J. J. Breitinger den
av Gottsched försvarade
franskklassiska riktningen inom den
tyska litteraturen och hävdade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>