Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst - Boktryckarmärke - Boktryckarvapen - Bokutstyrsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Boktryckarmärke—Bokutstyrsel
220
Snällpressar.
erhålla jämn ”utsättning” å text
och bilder. Då större upplaga
skall tryckas, eller nya upplagor
med oförändrat innehåll (t. ex.
lexikon) väntas samt stundom
vid tryckning i rotationsmaskin,
göres en avgjutning av satsen
(stereotypi, se d. o.), som
användes i st. f. den ursprungliga
satsen. Om tryckningsförfarandet
se Tryckpressar. — Det
typografiska ”längdmåttets”
minsta enhet är punkten, av
vilka det går 8 på en petit och
12 på en cicero. 4 cicero bilda en
konkordans, den högsta
enheten, efter vilken formar och
satsytor beräknas. Om olika
stilgrader se Stil. — Tryckarket
omfattar i vanligt bokformat
(oktav) 16 sidor (jfr B ok
binder i sp. 196). Till underlättande
av bokbindarens arbete åsättes
dess första sida en
arksignatur (ordningsnummer m. m.).
Boktryckarmärke är ett
ornament, som boktryckaren plägar
Boktryckarmärke för Ignatius Meurer
i Stockholm 1651.
åsätta sina alster för att
markera deras ursprung.
Boktryckarvapen, en
vapensköld med kluven örn, som håller
vinkelhake och tenakel; däröver
en grip med färgbollar. B.
började användas av tyska
boktryckare redan i äldsta tid, ehuru
den genomgått flera
utvecklingsstadier, senast influerad av den
tyska riksörnen.
Bokutstyrsel. Med hänsyn till
det höga värde som böcker i äldre
tider representerade var det
naturligt att man ansträngde sig
för att giva dem en däremot
svarande präktig utstyrsel. De
medeltida handskrifterna smyckades
med miniatyrer, som dels hade
karaktären av fristående
illustrationer, dels ingingo i textsidorna
som ornamental inramning och
initialer. De äldsta
handskrifts-miniatyrerna härröra från 300-t.
e. Kr., senare uppstodo en mängd
olika skolor och stilriktningar,
som haft stor konsthistorisk
betydelse. Se
Miniatyrmålning. — Boktryckarkonstens
införande medförde till en början
inga mera betydande
förändringar i B. De tidigare inkunablerna
(se d. o.) anslöto sig i formen
till de samtida handskrifterna
och dekorerades i huvudsak på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
