Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolivia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Bolivia
234
flodhamnarna Suarez vid
Para-guayfloden, Montez, Villa Bella
och Bahia (Cobija) vid bifloder
till Amasonfloden. Importens
värde var 1919 c:a 77 mill. kr.
och exporten c:a 180 mill. kr.
Jfyntenhet är peso boliviano (se
Bolivian o). — Befolkningen
utgöres till hälften av indianer på
olika stadier av civilisation, i s.
och ö. helt ociviliserade.
Härskande folk är spanjorerna, vilkas
språk är landets officiella. C:a
% av befolkningen är av blandad
ras. Statsreligionen är
romersk-katolsk, men religionsfrihet är
rådande. Folkbildningen står
mycket lågt. Ett universitet finnes i
Sucre med juridisk, medicinsk
och teologisk fakultet. — B:s
författning daterar sig från 1880.
Exekutiva makten ligger hos en
på 4 år genom direkt
folkomröstning vald president, den
lagstiftande hos en kongress på två
kamrar, båda direkt valda av
dem, som kunna läsa och skriva.
— I administrativt hänseende är
B. delat i 8 departement och 3
Bolivianska indianer.
Indianhyddor nära Mamoréfloden.
territorier. Huvudstad är Sucre,
som omväxlande med La Paz är
säte för regeringen. Bland övriga
större städer märkas Oruro,
Cochabamba, Potosi och S:ta
Cruz, samtliga belägna på
högslätten. — Historia. B. tillhörde
det gamla inkariket och
erövrades i mitten av 1500-t. av
spanjorerna, vilka först förenade det
med Peru och sedan under
namnet C h a r c a s med Argentina.
1825 befriades det av Bolivars
(se d. o.) underbefälhavare
Sucre, som blev B:s förste
president. Under många årtionden
skakades B. av inre oroligheter
och rivaliserande gruppers strid
om makten. På grund av en
gränstvist drogs B. jämte Peru
in i ett krig med Chile 1879,
som 1884 slutade med en 1905
stadfäst uppgörelse, enligt vilken
B. avträdde ett område vid
kusten, som det dittills innehaft
(se Chile). En gränstvist med
Brasilien avgjordes 1903, då B.
avträdde ett område vid sin
nordgräns mot vissa fördelar i
fråga om trafiken på de
brasilianska floderna. En
gränsreglering med Peru kom till stånd
1912. Frågan om återvinnande
av en hamn vid Stilla havet
har under senare år varit ett
stridsämne, som bl. a. 1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
