Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolsjevism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Bolsjevism
252
Tredje internationalens andra kongress i tronsalen i Kreml, Moskva.
av det kapitalistiska samhället,
gärna i samarbete med borgerliga
grupper, förkastade bolsjevikerna
varje samgående med
icke-socia-listiska partier och arbetade på
en akut resning av
arbetarklassen, en proletariatets revolution.
De ville med vapen i hand nedslå
det bestående samhället för att
sedan ”upprätta en annan, en
bättre värld, där den, som intet
var, blir allt”. Kuvandet av
revolutionen 1905 och de följande
konstitutionella försöken, i främsta
rummet riksdumans införande,
fördröjde omvälvningsplanernas
realisering, men världskriget gav
rörelsen vind i seglen. De
militära motgångarna, dyrtiden,
böndernas längtan efter jord samt
den hos massorna alltmer
vaknande frihetskänslan ledde till
marsrevolutionen 1917. Denna
hade bolsjevikernas stöd men
tillfredsställde dem icke. En
energiskt och skickligt ledd
propaganda i förening med gynnsamma
omständigheter förde emellertid
redan i nov. 1917 B:s idéer till
seger i Ryssland. Detta var en
industriproletariatets och de
fattigaste böndernas revolution, och
dess bärande idé var hänsynslös
kamp mot bourgeoisien i och för
upprättande av ett
kommunistiskt samhälle. — B. vill
företräda den marxistiska
kommunismen på grundval av det
kommunistiska manifestet 1848. Då
det gällde att förverkliga B:s
teori, ersattes den tidigare
statsformen med proletariatets
diktatur, vilken enligt ett av
Marx redan 1850 gjort uttalande
måste införas vid
klassmotsättningarnas avskaffande, som den
nödvändiga övergångsformen till
det statlösa samhället. Således
utbyttes en diktatur mot en
annan. Liksom den tidigare stött
sin makt på militär, gjorde även
denna. Bourgeoisien avväpnades,
proletariatet beväpnades (röda
armén) och ämbetsverken
gjordes till det beväpnade
proletariatets lydiga organ. Att
bourgeoisien ej godvilligt skulle låta
försätta sig i en dylik undertryckt
ställning, insåg B. och har
därför räknat med generationers
krig, där dock icke nation emot
nation utan klass emot klass skall
kämpa. I kampen mot
bourgeoisien angriper B. grundvalarna
till dess privilegierade ställning,
då den vänder sig mot de
borgerligas förmögenhet, ämbeten m. m.
och vid utomordentliga tillfällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
