Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolsjevism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Bolsjevism
258
Revy med roda matroser på Isaksplatsen i Petrograd 1920.
statslivets angelägenheter
förutsätter en vidlyftig organisatorisk
apparat, vari ingå fackföreningar,
kooperativa och
bildningsorgani-sationer, klubbar m. m. Dess
viktigaste kännetecken är
emellertid råden, sovjet.
Rådsinstitutionen, ursprungligen icke
bolsjevikisk (jfr
Arbetarråd), fick en alltmer central
ställning i den ryska republiken,
i samma mån som planerna att
låta en konstituerande
nationalförsamling avgöra landets nya
författning skötos undan. Lenin
beslöt också ersätta
parlamentarismen med den av
Pariskommunen företrädda styrelseformen,
”vars huvudsakliga karaktär var
sammanslagningen av de
administrativa och legislativa
funktionerna”. Den nya konstitution,
som skapade rådsstaten,
godkändes i juli 1918. över råden,
som voro av olika slag, alltefter
det område de representerade
(byar, städer, distrikt o. s. v.),
sattes som landets högsta
myndighet den allryska
rådskongressen, som
sammanträder varje halvår och under
mellantiden er sättes av den
centrala exekutivkommit
tén med omkr. 200 ledamöter.
Den egentliga regeringsmakten
utövas av de 18
folkkommissariernas råd med säte i
Moskva. Rätt att stifta grundlag
och sluta definitiv fred
tillkommer endast kongressen, över alla
dessa regeringsorgan står dock i
praktiken det kommunistiska
partiet, och det var som ledare för
detta, som Lenin blev landets
verklige styresman. — Om B:s
utveckling och Ryssland ss.
bol-sjevikrepublik se vidare
Ryssland. — B. har emellertid
tilllika varit internationellt
verksam. Vid världskrigets utbrott
hade den andra internationalen
upplösts, då de tyska, franska och
belgiska socialdemokraterna
genom att bevilja krigsanslag ställt
sig på de borgerligas sida i fasta
nationella block. De gjorde sig
härigenom enligt Lenins
uppfattning till förrädare mot den
socialistiska internationalism, som
har sin erkända grundval i
det kommunistiska manifestet,
uppträdde som ”borgerliga
agenter” i arbetarrörelsen och inläto
sig på samarbete med de
regeringar, det gällt att störta. Lenin
igångsatte en energisk
propagan
9. — I, p x. TT. Tr. 22 11 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
