Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bomull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Bomull
266
tet Gossy’pium (fam.
Malva’-ceae). Av detta släkte odlas flera
arter och hybrider. Alla äro
fleråriga örter eller buskar med
handflikiga blad och stora gula eller
röda blommor. Frukterna äro
cirka 3 cm. stora och innehålla
en stor mängd frön, tätt beklädda
med långa (1—4 cm.) hår,
bestående av nästan ren cellulosa
(90 %). Viktigare arter äro
Gossypium barbade’nse, som
redan odlades i Västindien, när
Columbus kom dit, och
Gossypium herba’ceum, en omkr. 1 m.
hög ört, som odlats i Indien
och Kina säkerligen 2,000 år
f. Kr. På 400-t. f. Kr. synes
B. ha odlats i Egypten.
Samtidigt torde B. över Babylonien
och Mindre Asien ha inkommit
i Grekland och kanske också
i Italien. B. kom dock icke till
allmännare användning i Europa
och synes helt ha råkat i glömska
under folkvandringstiden. Från
Persien och Arabien förde
mo-rerna bomullsodlingen till
Spanien, men till största delen
tillfredsställdes under medeltiden
Europas behov av B. genom
import över Venedig av färdiga
bomullsvävnader från Ostindien.
Med Venedigs sjunkande
betydelse som importhamn övergick
bomullshandeln till holländarna,
och under tiden 1650—1740 var
Amsterdam Europas
huvudmarknad för B. Genom införandet av
tygtrycket vid 1700-t:s mitt
ökades hastigt B: s betydelse, och den
europeiska tillverkningen av
bomullsgarn och -vävnader tog fart.
Omkring år 1800 inträffade flera
händelser, som fingo avgörande
inverkan på den europeiska
bomullsindustrin, nämligen
uppfinningen av spinnmaskinen, den
mekaniska vävstolen, Leblancs
sodaframställningsmetod och
Berthollets upptäckt av
klorblek-ningen. Samtidigt började den
amerikanska B. vinna allt större
insteg på världsmarknaden. 1784
var Amerikas hela export av B.
ej större än 20,000 eng. pund
men hade redan 1791 stigit till
det tiodubbla beloppet och växte
sedan synnerligen hastigt. Ett
tillfälligt avbrott inträffade
under det nordamerikanska
inbördeskriget på 1860-t., vilket förde
med sig, att bomullsodlingen i
Indien och Egypten ägnades
sär-skild uppmärksamhet (i det
senare landet hade redan på 1820-t.
bomullsodling i stor skala
grundats av fransmannen Jumel).
Efter kriget återtog emellertid
Amerika sin plats som
bomulls-producent och deltager f. n. med
65 å 70 % i produktionen.
Likväl har i flera europeiska länder
förmärkts en strävan att frigöra
industrin från beroendet av den
amerikanska bomullsodlingen. I
f. d. tyska öst-Afrika, Togo,
Lagos, Nyasaland, i Turkestan,
Trans-Kaukasien och Buchara ha
sålunda nya, givande
bomulls-plantager anlagts. Ännu
importeras till Amerika ganska mycket
färdiga bomullsvaror från
Europa, men den amerikanska
bomullsodlingen får i allt större
utsträckning förse den ständigt
växande inhemska industrin med
råvara. — De viktigaste
exporthamnarna för B. äro i För. Stat.:
New Orleans, Savannah,
Galve-ston, Charleston och Mobile; i
Indien: Bombay, Madras och
Calcutta ; i Egypten: Alexandria.
Viktigare importhamnar äro:
Liverpool, Le Havre, Marseille,
Antwerpen, Hamburg, Bremen,
Genua och Triest. —
Världspro-duktionen av B. för ett antal år
framgår av tabell I. Av den för
Amerika angivna kvantiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
