Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Boren—Borg
318
Hälsingborgs kärna. Träsnitt frän
1500-t.
till den moderna
naturvetenskapens problemställningar. Bland
samtida filosofer stod B.
närmast Edvard v. Hartmann, med
vilken han förde en filosofisk
korrespondens. — 2. Jacques
L u d v i g B., f. 1859, d. 1921,
läkare, professor i kirurgi i Lund
1899, framstående som praktisk
kirurg och betydande som
sjukhusadministratör och
organisatör, varom de nya
sjukhusbyggnaderna i Lund vittna.
Boren, 28 kvkm. stor insjö i
Östergötland, genomfluten av
Motala ström. B. är en
förkast-ningssjö med den n. stranden
brant. Sjön är grund, men tillåter
trafik och genomlöpes av Göta
kanal. Vid B. ligger Ulvåsa gods.
Borensberg,
municipalsam-hälle inom B runneby skn vid
Boren och Göta kanal i östergötl.
1. 400 inv.
Borenshult, kanalstation vid
sjön Boren med 5 slussar. Genom
dessa jämnas nivåskillnaden i
Borgen Trostburg i Tyrolen.
Motala ström mellan Vättern (88
m. ö. h.) och Boren (73 m. ö. h.).
Borg, befäst furste- eller
stor-mansboning, stundom stads- eller
bygdebefästning. B. äro kända
från många kulturperioder och
förekomma i de flesta länder,
men olika förhållanden ha
betingat olika anläggningstyper.
— De mykenska fursteborgarna
voro anlagda på höjder och
omgivna av väldiga murar. Samma
planläggning återfinnes i den
trojanska stadsbefästningen (se
Egeisk kultur och T r o j a)
och i de senare grekiska och
romerska akropolerna, befästa
höjder, som skyddade den nedanför
Carcassonne (frän söder).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
