Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Borg
322
kring ett mäktigt centraltorn
(beffroi, bercvrit, barfrid, donjon,
kärna), som ursprungligen
innehöll boningsrum och vid
försvaret tjänade som en sista
reträttplats. Senare uppfördes inom
borgområdet särskilda,
monumentalt utformade
bostadsbyggnader, ss. de tyska
kejsarpalat-sen i Goslar, Wartburg,
Dank-warderode m. fl. De medeltida
borgbyggnaderna utvecklade f. ö.
en mängd olika typer. Även i
Sverige förekom ett livligt
borgbyggande ; under f olkungatiden
var landet översållat av B. eller
”fasta hus”, som de vanligen
kallades. Flertalet av dessa äro
numera förstörda (t. ex. Stockholms
gamla slott) eller finnas blott
som ruiner (t. ex. Nyköpingshus,
Stegeborg) ; andra ha uppgått i
senare anläggningar (t. ex.
Borgholm, Gripsholm, Kalmar). På
danskt område tillkom redan på
1100-t. Hälsingborgs Kärna,
medan Glimmingehus utgör ett väl
bevarat exempel på en
stormans-borg från medeltidens sista skede:
en mäktig stenbyggnad av
rektangulär form i flera våningar,
fordom jämte tillhörande stall
och ladugårdar omfluten av en
vallgrav. Försvaret av terrängen
närmast huset sköttes från en på
bjälkar utlagd skyttegång av trä
utanför murkrönet; på andra
ställen funnos nedåtriktade
skottgluggar och kanaler för utösande
av kokande vatten, hett beck o. d.
Plan över Gripsholm.
11. — U e x. II. Tr. 7. 2. 23.
Vittskövle.
över de anfallande. — Även under
1500-t. fortfor borgbyggandet,
men utvecklingen gick alltmer
mot det öppna, obefästa slottet,
som framträdde som en följd av
ändrade politiska och militära
förhållanden. I de tidigare
franska renässansslotten (t. ex.
Am-boise, Bury, Chambord), ofta
anlagda kring tvenne borggårdar
och försedda med kraftiga
hörntorn, röjer sig ännu
försvars-hänsynen. Detsamma gäller de
svenska Vasaborgarna, vilkas
byggnader vanligen bilda en mer
eller mindre regelbunden fyrkant
kring en inre borggård med
hörnen markerade av fyrkantiga
eller runda torn; ofta
ansluter sig härtill en yttre
borggård eller ”förborg” med stundom
i trekant anordnade byggnader,
och det hela omges av vallar med
i hörnen placerade rundtorn
(pastejer). Av denna typ äro
bl. a. Borgholms, Gripsholms,
Kalmar och Uppsala slott,
medan Vadstena slott blott har en
byggnadslänga. Även i Skåne och
Danmark, där talrika
1500-tals-borgar äro bevarade, avlöstes
den enlängade B. av
Glimmingehus’ typ av den fyrlängade med
hörntorn (t. ex. Torup,
Vittskövle). Med eldvapnens
utveckling och stadgade politiska
förhållanden förlorade B. emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
