Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Borgholm—Borgia
338
byggdes i början av 1600-t. En
där hopbragt dyrbar samling
antika skulpturer fördes 1806 till
Paris av Napoleon. 1815
återställdes en mindre del av
samlingen, som sedermera ökats med
nyfunna konstverk. 1891
överflyttades dit från Palazzo B. den
ovannämnda tavelsamlingen. 1900
—02 förvärvade italienska staten
villa B. med alla dess
konstskatter, varefter det hela
överlämnades till staden Rom.
Borgholm, stad på Ölands v.
kust, Kalmar L, före 1816 köping
med namnet Borgehamn.
Besökt badort. Kommunal
mellan-skola. Pastorat i Växjö stift. B.
hör under landsrätt men äger
stadsfullmäktige. Staden driver
en icke obetydlig handel med
spannmål, hästar och nötkreatur.
1,300 inv. — Ovanför staden på
”västra landborgens” brant
ligger B. slott, en fyrlängad borg
med runda hörntorn, omgiven av
bastionförsedda vallar. Slottet är
känt sedan 1200-t. Med
bibehållande av medeltida
byggnadsdelar återuppfördes det av Johan
III under ledning av bröderna
Johan Baptista och Dominicus
Pahr på 1570—80-t. och
restaurerades efter ritningar av N.
Tes-sin d. ä. på 1650-t.; aldrig helt
fullbordat, lämnades det under
1700-t. att förfalla och härjades
1806 av en eldsvåda, som
förvandlade det till en ruin. Först
Borgholms slottsruin.
1906 började åtgärder vidtagas
för byggnadsresternas underhåll.
Borgholm—Böda järnväg (B.
B. J.) sammanbinder Borgholm
med n. Öland. Längd 54,9 km.
Spårvidd 0,891 m. Öppnades för
trafik år 1906. Äges av Järnvägs
a. b. Borgholm—Böda.
Borgia [bå’rdja], italiensk
adelssläkt, härstammande från
Spanien. Släkten har räknat två
påvar, Calixtus III och
Alexander VI. Den senares barn med
Vanozza Catanei ha ytterligare
givit släkten ryktbarhet. C e s a
-re B., f. 1476, d. 1507, erhöll
genom sin fader höga
utmärkelser, blev kardinal 1493 och 1501
hertig av Romagna. Hans till en
tid framgångsrika planer att av
de talrika småfurstendömena
skapa ett konungarike i mellersta
Italien kullstörtades vid faderns
död 1503, då han undan sina
avundsmän och fiender måste fly
till Neapel, där han fängslades.
Efter en lyckad rymning begav
han sig till Navarra, i vars tjänst
han stupade. Han är beryktad
för sin skönhet och sin politiska
slughet men även för sin grymhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
