Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Bostad
382
ren redan i färdigt skick, så t. ex.
grottor, som i stor utsträckning
tagits i bruk till B. Märkliga
fynd av grottboplatser,
härstammande från människosläktets
äldsta tid, ha gjorts framför
allt i Spanien och s.
Frankrike. I dessa grottor har man
upptäckt de äldsta spåren av
människans konstnärliga
verksamhet, de s. k.
grottmålningar-na (se d. o.). Grottboningar ha
heller icke saknats i Norden;
märkligast är grottan Stora
Förvar å Stora Karlsö, vars
kulturlager visa, att den varit bebodd
under stenåldern och även senare.
En av de skånska
Kullabergs-grottorna har också tjänat som
B. för stenåldersmänniskor.
Denna gamla bostadsform kan
fortfarande påträffas i bruk på skilda
håll, t. ex. i Spanien och
Frankrike, i Mindre Asien och i Kina.
I många fall äro dock dessa
grottor med konst åstadkomna.
Besläktade med grottan äro de i
marken nergrävda bostäderna, av
vilka våra backstugor synas vara
en avart. De primitivaste, i
verklig mening byggda boningarna
äro de konstlösa av grenar, ris,
bark o. d. uppförda skydd, som
förekomma hos vissa naturfolk.
Ur dylika B. utvecklade sig
tältet, som nu förekommer i
många former bland vandrande
folk, t. ex. lappar och indianer.
Inom det mera framskridna
kulturstadium, som representeras
av åkerbruket, utgöres det
primitivaste boningshuset av runda
hyddor, byggda av resvirke, en
bostadsform, som är känd från
vitt skilda håll. Dylika användes
under sten- och bronsåldern även
i vårt land. Än i dag bo
åtskilliga folk i rundhyddor. I och med
kulturens utveckling erhålla
bostadsformerna den rikaste varia-
tion. I det gamla Egypten
förekomma bl. a. fyrsidiga hus av
resvirke, i Eufratländerna ha
framgrävts av soltorkat tegel
byggda palats, innehållande en
mångfald rum, grupperade kring
öppna gårdar. Den äldsta
kulturen på Kreta visar runda 1.
ellip-tiska stenbyggnader, och omkr. år
2000 f. Kr. uppträda här fyrsidiga
hus. Präktiga palats med ett
virr-varr av rum kring öppna gårdar
ha framgrävts på denna ö (se
E gei sk kultur). I de från
3:e årtus. stammande
kulturlagren i det gamla Tro ja ha
påträffats fyrsidiga hus av tegel på
stensockel, innehållande ett stort
rum med härd i mitten. De ha
ingång på gaveln och å
ingångs-gaveln en framskjutande förhall.
Denna hustyp, kallad
megaron-typen, blir förebilden för det
grekiska huset och templet och
utövar för övrigt ett stort
inflytande vida omkring. I Italien ha
över hela halvön påträffats spår
av runda eller avlånga hyddor
från de äldre kulturepokerna.
Bostadsformerna under antiken
nådde sin höjdpunkt i den
hellenistiska tidens hus, av vilka
en god bild kunnat erhållas
genom utgrävningarna i Pompeji.
Det centrala i ett dylikt hus är
ett av smärre rum omgivet
atrium, ett stort rum med
ljusöppning i takets mitt och
Plan av trojanska hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
