Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Brage—Brahe
462
B. ligger det svenska kolfältet,
Braganzafältet, med
Sveagruvan.
Brage, skaldekonstens gud och
Iduns make enligt Snorres
framställning av den nordiska
mytologin. B. är icke någon gammal
1. folklig gudomlighet (Oden var
eljest skaldekonstens gud) och
förmodas av flera forskare blott
vara en sen konstruktion på
grund av ljudlikheten med bragr,
skaldekonst, och
sammanblandning med skalden Brage. Ordet
B. betyder furste öch förekommer
bl. a. som binamn på Tor.
Brage Boddason, kallad B.
den gamle, den äldste norske
skalden, är troligen historisk och
levde omkr. 800—850. De
viktigaste av de diktfragment, som
tillskrivas honom, höra till
Rag-narsdrapa, en dikt om de
mytologiska bilderna på en sköld, som
Ragnar Lodbrok skulle skänkt B.
De anses vara de äldsta bevarade
lämningarna av nord, litteratur.
Bragebägaren (isl. bragarfull,
av brage, furste, hjälte), en skål
vid fornnordiska furstars gravöl,
som arvtagaren, under
avläggande av ett löfte (b r a g e 1 ö f t e),
drack till den dödes minne.
Bragg. 1. B raxton B., f.
1817, d. 1876, nordamerikansk
general, var en av
sydstatsarmé-ernas ledare under
inbördeskriget på 1860-t. och blev efter
åtskilliga framgångar slagen av
general Grant vid Chattanooga
1863. — 2. Sir William
Henry B., f. 1862, brittisk fysiker,
professor i Leeds och, sedan 1915,
i London. Har, delvis tillsammans
med sin son, William
Lawrence B., f. 1890, professor i
Manchester, utfört betydelsefulla
undersökningar rörande
radioaktivitet och av
kristallstruktu-rer med hjälp av röntgenstrålar,
för vilka arbeten de tillsammans
erhöllo Nobelpriset i fysik 1915.
Brahe, namn på två adliga
ätter, en dansk och en svensk.
Från den förra av dessa ätter
härstammar Ty ge (Tycho) B.,
f. 1546, d. 1601, dansk astronom.
Efter astronomiska studier i
Tyskland återvände B. 1570 till
Danmark och blev berömd genom
upptäckten av den nya stjärnan i
Cassiopeia 1572. På Ven, som han
1576 fick i förläning, byggde B.
två observatorier, Uranienborg
och Stjärneborg, som utrustades
med för sin tid fulländade
instrument. Här gjorde B. under
20 år planetobservationer,
betydelsefulla främst därför att de
senare satte hans lärjunge Kepler
i stånd att finna lagarna för
planeternas rörelse. På grund av
förföljelser från motståndare
lämnade B. Danmark 1597 och
kallades sedermera till Prag som
kejserlig astronom och
matematiker. Genom förbättring av
instrument och
observationsmeto-der bröt B. nya banor för
obser-vationskons.ten. Han godtog ej
Tyge Brahe. Teckning av T.
Gemper-lin. 15S0-t.(?)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
