Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Branchiata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Brandenburg
476
Brandenburg. Gammal såg vid Spree.
Lübbenau.
kas Spandau, Frankfurt a. d.
Oder, Potsdam, Brandenburg,
Kottbus och Guben.
Huvudnäringar äro åkerbruk,
boskapsskötsel och industri, särskilt
tygtillverkning. — B. var först
bebott av germaner, men på 500-t.
försiggick en stark slavisk
invandring, som ännu kan spåras
i de talrika slaviska ortsnamnen
(t. ex. Berlin) och i en
fortlevande slavisk folkminoritet.
Befolkningen blev av tyske kejsaren
underkuvad och kristnad på
900-t., då markgrevskapet
Nordmark (sedan Altmark) anlades.
På 1100-t. förenade Albrekt I
Björnen av den askaniska
ätten Nordmark med Ostmark
(sedan Nieder-Lausitz) samt
erövrade stora områden från
slaviska furstar. Allt detta
förenade han till ett markgrevskap,
som kallades B. efter
residensstaden och som på 1200-t. blev
kurfurstligt. B., som
germanise-rats genom inkallandet av
westfaliska bönder, kom efter
aska-nernas utdöende 1.319 en kort
tid i wittelsbacharnas ägo och
överlämnades 1417 som län åt
borggreven av Nürnberg.
Fredrik av Hohenzollern (d.
1440). Under hans och hans
efterträdares styrelse tillväxte B. i
makt och anseende. Den lutherska
läran infördes i landet 1539.
Kurfursten Johan Sigismund
(1608—19) utvidgade sina
besittningar åt v. och ö., då han
ärvde hertigdömet Kleve och det
polska hertigdömet Preussen
(nuv. Ost-Preussen). Hans son
Georg Vilhelm (1619—40),
Gustav II Adolfs svåger,
försvagade B: s ställning genom sin
obeslutsamma hållning under
30-åriga kriget. Först med hans
son Fredrik Vilhelm, ”den
store kurfursten” (1640—88)
började B. intaga en
dominerande plats bland Tysklands stater.
Genom Westfaliska freden
utökades hans besittningar med
Hin-ter-Pommern och flera
biskops-stift, däribland det viktiga
Magdeburg, och 1657 erhöll han
full suveränitet över Preussen.
Hans son, Fredrik, ökade denna
maktställning genom att 1701
kröna sig till konung av
Preussen under namn av Fredrik I,
och B. blev då en del av den
preussiska staten. Se
Preussen. — 2. Stad i v. delen av
prov. B., vid Havel, en biflod till
Elbe. B. kallades av slaverna
ursprungligen Brennabor, varav
namnet B. uppkommit. Under
30-åriga kriget intogs B. flera
gånger av svenskarna (1631, 1639
och 1641). Stor tygindustri, kem.
Brandenburg. Fürstenhaus och
Rolands-statyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
