Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Brandväsen
488
Sjöångspruta i arbete.
alarm förstås
tillkännagivandet av en utbruten eldsvåda.
Detta försiggick förr (på
landsbygden fortfarande) medelst
klämtning i kyrkklockorna,
”eldsrop”, hornsignaler, t. o. m.
kanonskott, varvid olika signaler
användes för utmärkande av den
riktning, vari brandplatsen
befann sig. Sedan senare hälften av
1800-t. sker alarmeringen med
hjälp av brandtelegrafen,
ursprungligen i form av
visar-apparater, som manövrerades från
de vaktkontor, å vilka anmälan
om utbruten eldsvåda muntligen
skulle ske. Senare infördes
morseapparater, som, inneslutna i
brandskåp, sättas i funktion
genom tryckning på en knapp,
dragning i ett handtag e. d. Ofta
innehålla brandskåpen dessutom
telefonapparat för muntliga
meddelanden till brandstationen.
Automatiska
alarm-apparater finnas stundom i
lokaler, där på grund av särskilda
uppvärmningsanordningar fara
för överhettning och antändning
föreligga (se
Alarmanord-ningar). —
Eldsläckningen sker oftast med vatten.
På den tid, då vattenledningar
ännu voro okända, hämtades
detta från brunnar på gårdarna
eller också från de offentliga
pumparna på torgen, varifrån
vattenlangning fram till
brandplatsen ägde rum. Småningom
organiserades vattenkörning, vari
hästägarna voro pliktiga att
deltaga. Vattnet framforslades i
särskilda tunnor, som ständigt
skulle stå fyllda i de gårdar, där
hästarna funnos. Än i dag utgöra
vattenvagnarna en viktig del av
redskapen på platser, där
vattenledning ej finns att tillgå. Från
1800-t :s senare hälft började
vattenledningarna användas till
eld-släckningsbruk genom införande
av brandposter. I vårt klimat
måste dessa vara underjordiska.
De bestå av grenrör till
vattenledningen och sluta strax under
gatplanet. Brandposten kan
avstängas med en ventil, som bör
befinna sig på frostfritt djup.
Då posten skall användas,
kopplas till densamma ett ståndrör,
på vilket sedan en slang fästes.
En brandposts läge utmärkes
genom en skylt på närliggande
husvägg; på skylten angives
medelst siffror (stundom även med
planskiss) brandpostens plats, så
att denna kan återfinnas, även
om gatan skulle vara belagd med
snö. Av vikt är att vattenled-
Automobilmotorspruta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
