Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brantôme ... - Brasilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
de Brantöme—Brasilien
498
serna Lena (1893), Staden
(1901) och Valérie (1912) m. fl.
givit livfulla, realistiska
skildringar ur det moderna
Stockholmslivet. — 3. Agnes
Margareta Matilda B., f. 1862,
textilkonstnärinna, 1891—1904
ledare för föreningen
Handarbetets vänner, sedan 1904 för
verkstaden L i c i u m, som i
synnerhet utfört kyrkliga
textilarbeten, en av stiftarna (1908) av
föreningen P i e t a s, som har till
uppgift att rädda och konservera
äldre textilier. Hon har inlagt
mycket stora förtjänster om
svensk textilkonst och dess
historiska utforskande, vartill hon
bidragit med flera vetenskapliga
arbeten.
de Brantöme [brai)tå’m],
Pierre de Bourdeilles,
f. omkr. 1535, d. 1614, fransk
memoarförfattare; tillbragte sin
ungdom vid Margaretas av
Na-varra hov, åtföljde Maria Stuart
till Skottland och deltog i
huge-nottkrigen. Hans Vies des grcmds
capitaines och Vies des dames
giva en mycket åskådlig tidsbild.
Branzell, Karin, f. 1891,
operasångerska, 1913—18
anställd vid Kungl. Teatern i
Stockholm, sedan 1918 engagerad
vid Staatsoper i Berlin. B. äger
en vacker altstämma och förenar
ett utmärkt sångföredrag med en
god dramatisk
gestaltningsför-måga.
Bra’sidas, d. 422 f. Kr.,
spartansk fältherre under första
peloponnesiska kriget.
Brasilianska nötter, se P a
ratt ö 11 e r.
Brasilianska strömmen, se
Atlantiska oceanen sp.
818.
Brasilien, Estados U n i
-dos do B r a z i 1, den största
staten i Syd-Amerika,
förbunds
republik. 8,48 mill. kvkm. 30,6
mill. inv. — Gränser,
naturbeskaffenhet. B. gränsar i n. till
Atlanten, Guyana och Venezuela,
i v. och s. till Colombia, Peru,
Bolivia, Paraguay, Argentina
och Uruguay samt i ö. till
Atlanten. Den långa kusten, som
lider anmärkningsvärd brist på
naturliga hamnar, saknar större
inskärningar och öar, bortsett
från Amasonflodens stora
mynningsvik och i denna liggande
ögrupper i n. S. delen av kusten
företer talrika lagunbildningar.
Inom B. faller större delen av
Amasonflodens väldiga
vattensystem, vilket område, bildat av
tertiära avlagringar, är ett
utpräglat lågland (jfr
Amason-floden). I Atlanten mynna
Tocantins, Parnahyba och Säo
Francisco. S. B. genomflytes
av La Platas tillflöden Paranå
och Uruguay samt den förras
biflod Paraguay, vilka dock
samtliga till sin huvudsakliga
sträckning tillhöra grannländerna i s.
Sjöar saknas så gott som
fullständigt. Från Amasonflodens
väst-östliga bäcken höjer sig
landet såväl mot n. (gränsbergen
mot Venezuela och Guyana) som
mot s., här övergående i
Central-Brasiliens platåland. De n.
gränsbergen, som utgöra vattendelare
mellan Amasonfloden, Orinoco
och Guyanas kustfloder, bildas
av urberg, under det den
Centralbrasilianska platån består av
yngre lager, vilande på urberget,
vilket senare framträder endast
i bottnen av vissa floddalar. Mot
Atlantens kust avgränsas platån
genom bergskedjor, av vilka de
viktigaste äro Serra do Mar,
parallell med kusten och delvis
nående fram till denna, samt
Mantiqueira, utgående från den
förra mot n.ö., och Espinhago,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
