Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braunit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Braunit—Braunschweig
518
led. av nationalförsamlingen 1919
och senare av riksdagen. — 5.
L i 1 y B., f. v. Kretschmann, f.
1865, d. 1916, tysk
skriftställa-rinna. Ehuru av preussisk
junker-familj, anslöt hon sig tidigt till
socialismen och har utgivit
uppmärksammade sociala och
skönlitterära arbeten, bl. a. Memoiren
einer Sozialistin (1910—11),
värdefull för sin belysning av
den tyska socialdemokratins
tidigare historia. — 6. Otto B.,
f. 1872, tysk socialdemokratisk
politiker, medlem av tyska
nationalförsamlingen 1919,
preussisk jordbruksminister s. å.,
1920 preussisk ministerpresident
och chef för ett
koalitionskabi-nett av centermän, demokrater
och majoritetssocialister. Efter
val, som rubbat koalitionens
ställning, trädde B. tillbaka april
1921 men blev ånyo
regeringschef nov. s. å., i spetsen för den
gamla koalitionen, förstärkt med
tyska folkpartiet.
Braunit, se
Manganföreningar.
Brauns, Heinrich, f. 1868,
tysk politiker, till 1900 katolsk
präst; medlem av
nationalförsamlingen 1919 och av riksdagen
(centerpartiet),
riksarbetsminis-ter 1920 i Fehrenbachs ministär,
1921 i Wirths och 1922 i Cunos.
Braunsberg [brfw’nsber§],
stad i Ost-Preussen, 50 km. s.v.
om Königsberg, grundlagd 1255.
B. intogs av Gustav II Adolf 1626
och tillhörde Sverige till 1635,
intogs på nytt av svenskarna
1659 men återställdes till Polen
f. å. Befolkningen är till %
katolsk. 13,000 inv.
Braunschweig [brao’nsjvaj3].
1. Fristat i n. Tyskland, består
av tre större, frän varandra
skilda delar samt några smärre
enklaver, alla delarna helt
om
givna av preussiska provinser,
huvudsakligen Sachsen och
Hannover. De n. delarna utgöras
av ett småkulligt slättland, de
s. partierna sträcka sig upp
i berglandet Harz. B. är ett
välmående jordbruksland med
stor odling av sockerbetor. 1
Harzområdet idkas dessutom
skogs- och bergsbruk (silver- och
järngruvor). Areal 3,688 kvkm.
480,000 inv. Vid foten av Harz
ligger gruvstaden och kurorten
Blankenburg. B:s
folkrepresentation, som väljer B:s regering,
består enligt författningen 1919
av 60 genom allmän rösträtt
valda ledamöter. — B. ingick
urspr. i det gamla
stamhertig-dömet Sachsen och kom därför
att på 1100-t. tillhöra den
mäktiga ätten Welf (se W e 1 f e r).
Då Henrik Lejonet, den
mäktigaste fursten av denna ätt,
1180 berövades den sachsiska
hertigkronan, behöll han B. och
Lüneburg, över vilka områden
hans sonson Otto Barnet
1235 upphöjdes till hertig. Den
welfiska ätten delade sig sedan
i olika linjer. Så uppstod efter
1569 den yngre linjen
B.-Lüne-burg (sedan kallad Hannover),
från vilken de hannoveranska
kurfurstarna och konungarna
och det nuvarande engelska
konungahuset härstamma. 1735
tillföll B. en bilinje, B.-Bevern.
till vilken hörde hertig Karl
II Vilhelm Ferdinand,
som anförde den preussiska
armén vid Auerstädt 1806, där han
även stupade. F. å. införlivade
Napoleon B. med det nybildade
konungariket Westfalen. Efter
dettas upplösning 1813 tillföll B.
åter sin fördrivne hertig,
Fredrik Vilhelm, vilken stupade
1815 i Belgien. Dennes despotiske
son Karl III tvangs 1830 av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
