Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bremer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Bremer
534
det svenska väldet över
hanse-staden Bremen (se d. o.)
misslyckades. Under Karl XI :s krig
erövrades B. 1676 av danska och
lüneburgska trupper, men
återlämnades 1679, sedan Sverige
avträtt de bägge amten. Under det
stora nordiska kriget erövrades
B. 1712 av danskarna, som 1715
sålde det till Hannover. I freden
i Stockholm 1719 avstod Sverige
B. till Hannover mot en
ersättning av 1 mill. rdr. sp. samt
mot löfte om hjälp mot Ryssland.
Bremer, Fredrika, f. 1801
i Finland, d. 1865, författarinna,
grundare av den svenska
kvinnorörelsen. Uppvuxen på Årsta
herrgård nära Stockholm i ett
förmöget och förfinat hem, fick
hon en utmärkt uppfostran. Den
stränga ton, som rådde i hemmet,
utgjorde emellertid ett ämne till
ständigt lidande för hennes
livfulla temperament, som drog
henne till verksamt arbete i
vidare kretsar. För att
tillfredsställa denna verksamhetslust
började hon ägna sig åt vården av
fattiga och sjuka på Årsta. För
att få pengar till sina
skydds-lingar utgav hon 1828—31
anonymt de tre första häftena av
Teckningar utur hvardagslifvet,
som i ett slag erövrade publiken
och av Svenska Akademien
belönades med den mindre
guldpenningen; den däri ingående
Familjen H. representerar med sin
realism och sin blandning av
sentimentalitet och humor en
ny insats i vår romanlitteratur.
Metodiska studier, bl. a. i
filosofi, ledda av hennes vän, rektor
P. J. Böklin, gåvo stadga och
djup åt hennes tankeliv. Frukten
härav voro Presidentens döttrar
(1834), Nina (1835) och
Gran-narne (1837), hennes bästa bok,
som behandlar förhållandet mel-
Fredrika Bremer. Målning av O. J.
Södermark.
lan föräldrar och barn och som
skaffade henne beundrare i hela
Europa och i Amerika. I Hemmet
(1839) spåras redan hennes
blivande reformgärning i hävdandet
av den ogifta kvinnans rätt till
egen verksamhet. Syskonliv
(1848) betecknar det fullständiga
omslaget till social
tendensdiktning. Det Utopia, hon där
skildrat, trodde B. sig skola finna i
Amerika, dit hon 1849 reste. Där
sammanträffade hon med landets
litterära berömdheter,
Longfel-low, Emerson m. fl. Sina intryck
framlade hon i Hemmen i den
nya världen, en dagbok i bref
(1853—54). Från denna resa
föreligger även en artikelserie i
Aftonbladet, England om hösten
1851 (första sv. uppl. i bokform
1922). I Hertha eller en själs
historia (1856) vände hon sig
mot kvinnans omyndighet. Boken
väckte den skarpaste kritik, men
den bar inom få år frukt i lagen
om kvinnas myndighet vid 25 år,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
