Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brennerpasset ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Brennerpasset—Brentano
538
netecknade av god
karaktärise-ring, elegant teckning och bleka,
fint stämda färger. Som
numis-matiker blev han bekant genom
sitt 1691 utgivna arbete
Thesgu’-rus nummo’rum sueo-gothico’rum.
— 2. Sofia Elisabet B., f.
Web er, f. 1659, d. 1730, den
föreg:s maka, ryktbar som den
första svenska kvinna, som
offentligt ägnade sig åt skaldskap. Hon
är en representant för den
borgerliga lyriken efter Stiernhielm.
Hennes dikter ha en nykter och
förståndsmässig prägel och en
vårdad versform.
Brennerpasset, viktigt
alppass i Tyrolen på
italiensk-österrikiska gränsen, 1,370 m. ö. h., en
av huvudvägarna mellan
Tyskland och Italien, starkt befäst
och genomdraget av
Brenner-banan, en järnväg mellan
Innsbruck och Verona, öppnad 1867.
Bre’nnus, eg. hövding;
romarnas namn på den galliske
härförare, som omkr. 390 f. Kr.
intog och plundrade Rom.
Brenta, flod i n. Italien,
upprinner i s. Tyrolen och utfaller i
Adriatiska havet mellan Venedig
och Pos mynning. Segelbar över
den venetiska slätten. — I B:s
dal ägde under världskriget
häftiga strider rum mellan
italienarna och österrikarna, särskilt i
nov. och dec. 1917.
Brennerbanan vid St. Jodoch.
Clemens Brentano. Målning av E.
Linder.
Brenta-alperna, alpgrupp i s.
Tyrolen, n. om Gardasjön, med
flera toppar nående över 3,000 m.
Brenta’no. 1. C 1 e m e n s B., f.
1778, d. 1842, tysk nyromantisk
skald, skrev en fantastisk roman
Godwi (1801—02) samt
histo-risk-romantiska skådespel,
folkberättelser och sagor med bisarrt,
religiöst och naturromantiskt
färgat innehåll. Utgav jämte
Achim v. Arnim
folkvisesam-lingen Des Knaben Wunderhorn
(1806—08). övergick 1817 till
katolicismen och hemföll åt
religiöst vansinne. — 2. Bettina
B., se Arnim. — 3. L u j o B.,
f. 1844, brorson till B. 1, tysk
nationalekonom, professor i
Breslau, Strassburg, Wien,
Leipzig och sedan 1891 i München.
B. tillhör närmast den
historisketiska riktningen inom
nationalekonomin och har uppträtt som
motståndare dels till
agrar-pro-tektionistisk tüllpolitik, dels till
socialismen. Har utgivit det
banbrytande arbetet Die
Arbeiter-gilden der Gegenwart (2 bd 1871
.—72) samt skrifter rörande ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
