Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brillat-Savarin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Brillat-Savarin—Bringa
562
pyramidtopparna blivit
avslipade, varjämte sidorna erhållit rik
fasettering. — Briljera,
glänsa.
Brillat-Savarin [-[brija’-sava-rä’g],-] {+[brija’-sava-
rä’g],+} Anthelme, f. 1755, d.
1826, skrev Physiologie du gout
(1825; Smakens fysiologi, 1883),
en spirituell framställning av
gastronomins teori.
Brimont [brimå’g], fort på
Reims’ nordfront, särskilt
omstritt under Nivelies stora
våroffensiv 1917.
Brinckmann, Justus, f.
1843, d. 1915, tysk
konsthistoriker och museiman. Skapare av
Hamburgisches Museum für
Kunst und Gewerbe, som han
utvecklade till ett av de främsta
på konsthantverkets område och
över vars samlingar han utgav
en stor vetenskaplig Führer,
som fått grundläggande betydelse
som handbok i konsthantverkets
historia.
Brindejonc des Moulinais
[brä:gdjå’gk de molinä’],
Mar-c el, f. 1893, d. 1915, fransk
flygare, bekant genom en juni—
juli 1913 utförd rundflygning
Paris—Warszawa—Petersburg—
Stockholm—Köpenhamn—Haag—
Paris, 5,000 km. Stupade vid
Ver-dun.
Bri’ndisi (lat. BrundVsium 1.
Brundu’sium), stad i Apulien,
Italien, vid s. ändan av
Adriatiska havet, Italiens förnämsta
hamnstad på ö. kusten, med
viktiga ångbåtslinjer till Indien,
öst-Asien och Australien via
Suez-kanalen. 28,000 inv. — B., som
244 f. Kr. blev en romersk koloni,
spelade under forntiden en
betydande roll som överfartsort till
Grekland.
Brinell, Johan August, f.
1849, ingenjör, stålexpert,
Jern-kontorets Överingenjör 1903—14.
B. har utfört framgångsrika och
omfattande arbeten rörande
stålets metallografi och uppfunnit
en del allmänt använda
material-provningsmetoder.
Bring. 1. Erland Samuel
B., f. 1736, d. 1798, matematiker,
professor i historia i Lund. Gav
den Bringska formen för
den allmänna 5:e
grads-ekvationen. — 2. E b b e G u s t a v B., f.
1814, d. 1884, teologisk författare,
professor i pastoralteologi i Lund
1848, biskop i Linköping 1861.
Medlem av en del kommittéer för
utarbetande av kyrkliga
handböcker (nya predikotexter,
omarbetning av kyrkohandboken, ny
katekes). B. var strängt
hög-kyrklig, liksom i politiken
konservativ. Medarbetade i Teologisk
kvartalskrift och Svensk
kyrkotidning. — 3. Johan
Kristofer (Christofer) B., f. 1829, d.
1898, präst, från 1862
föreståndare för diakonissanstalten i
Stockholm. 1863 förlagd till
Ersta, utvecklades denna
betydligt under B: s insiktsfulla
ledning. Utgav predikosamlingar
och andra skrifter av praktisk
pastoral karaktär. — 4. S v e n
C a s p e r B., f. 1842, rådman i
Uppsala 1885—1910. Har utg. en
förträfflig översättning av Dantes
Divina Commedia på orimmad
vers (1905, omarb. uppl. 1913).
Bringa, benämning på främre
delen av bröstet hos de större
husdjuren. Den begränsas uppåt av
nedre halsranden samt åt sidorna
av boglederna. Vid
exteriörbedömning av hästar kallar man en bred
B. med starkt framskjutande
bröstben tuppbringa, utan
framskjutande bröstben
lejon-bringa, en smal B. med
framskjutande bröstben hökbringa,
samt smal B. med tätt ställda
bogleder getbringa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
