Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brittiska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Brittiska riket
576
CfN. STAB.UT. ANST.
medeltiden började England en
expansion över grannområdena,
som blev grundläggande för B.
Det erövrade då det keltiska
Wales (med vilket det helt
förenades 1536) och grundläde på
1170-t. ett herravälde på Irland,
som inneburit faktisk engelsk
överhöghet, om denna också ända
in i våra dagar varit bestridd.
Skottland kom 1603 i
personalunion med England och förenades
med detta till en enhetsstat 1707
under namnet det förenade
konungariket
Storbritannien. — Jämförelsevis sent
börjar England utsträcka sina
intressen över världshaven. Vid
1500-t:s slut grundades dess
äldsta nordamerikanska koloni i
Virginia och anlades några
nybyggen på Newfoundland.
Kolonisationen, som på 1600-t. växte
och huvudsakligen riktades på
dessa trakter och de västindiska
öarna (Bermudaöarna och
Jamaica), uppbars av härdiga och
dugliga utvandrare, företrädesvis
puritaner. Dessas främste man,
Cromwell, var den förste som
mera målmedvetet gynnade
koloniseringen och som bl. a. genom
navigationsakten 1651 sökte
stärka koloniernas ställning
genom att göra dem och
moderlandet till en handelspolitisk enhet.
Akten var närmast riktad mot
Holland, som hastigt
distanserades och efter ett krig 1667
berövades sina nordamerikanska
kolonier. Kort därpå började en
skarp strid med Frankrike, som i
Utrechtfreden 1713 erkände
Storbritanniens välde vid Hudson Bay
samt avträdde Newfoundland och
Nova Scotia. Från Spanien
förvärvades samtidigt Gibraltar,
som behärskade tillträdet till
Medelhavet. Under det sjuåriga
kriget krossades det dåvarande
franska kolonialväldet genom
Pitt d. ä:s målmedvetna politik
och Clives och Wolfes segrar.
I Indien, där det engelska
ostindiska kompaniet satt sig fast på
1600-t., hade den brittiska
politiken motarbetats av ett
konkurrerande franskt kompani.
Genom en seger vid Plassey 1757
lade Clive grunden till det
brittiska herraväldet i Indien, som
sedan befästes av
generalguvernören Warren-Hastings (1772—
85). I Nord-Amerika hade
frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
