Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broddmask ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Brogården—Brokspettsläktet
604
läggning, delvis med dragning åt
katolicism. Hans drama Hatten
(1920) behandlar ett motiv från
kriget.
Brogården,
veterinärinrättning vid Skara för utbildande av
civila och militära hovslagare
och djurskötare.
Brohundare, se A11 un d
a-1 a n d.
Brohuvud. Krigsv. Befästning
eller ställning, som åt egna
trupper tryggar det fria passerandet
över ett vattendrag. — Sjöv. Se
B r o b ä n k.
Brok, ett grövre tåg, vars bukt
lägges om ett föremål för att
fasthålla detta.
Brokad (ital. brocca’to, av
brocca’re, sticka, brodera), tjockt
sidentyg med invävda motiv av
silver 1. guld. — B r o k a t e 11,
imitation av B. med
bottenvävnaden av bomull 1. halvsilke.
Broken Hill [bråokn] 1. W i 1
-1 y a m a, stad med stora bly- och
silvergruvor i det inre av Nya
Syd-Wales. 25,000 inv.
Brokiga sandstenen,
geologisk lagerserie, mestadels
bestående av olikfärgade sandstenar,,
märglar och skiffrar, bildande de
äldsta leden i triasformationen.
Finnes särskilt i Tyskland och
England.
Brokig kopparmalm, B or
-n i’ t, ett bronsfärgat men oftast
brokigt anlöpt kopparmineral av
något växlande sammansättning.
I allmänhet är dess formel
Cu3FeS3, motsvarande 55,6 %
koppar. B. ingår jämte kopparkis
och kopparglans i många
kopparmalmer i utlandet men har hos
oss föga betydelse som
malmbildande mineral.
Brokind, fordom Bro, säteri i
Vårdnäs skn, österg. 1. Äldsta
kända ägare tillhörde
Folkunga-ätten; 1706—1917 ägdes B., ss.
fideikommiss från 1732, av
medlemmar av grevl. ätten
Falkenberg.
Brokolonn, se Kr i gs b r o
-kolonn.
Brokspettsläktet, Dryoba’tes,
ett släkte
Hackspettfåglar med svart och vit
fjäderdräkt och med den främre av
yttertårna kortare än den bakre.
Fyra svenska arter. Den större
hackspetten, D. ma’jor, har
ett svart band från munvinkeln
utefter huvudets och halsens
sidor, som för övrigt äro vita.
Hanen har ett rött tvärband över
bakhuvudet. Buk brunvit. Hos
mellanspetten, D. me’dius,
når det svarta bandet på
huvudet ej längre fram än till
öron-täckarna. Hanens huvud är på
översidan vackert rött. Buk och
undergump ljusröda. Båda dessa
arter ha svart rygg med vitt
skulderparti. Den vitryggiga
hackspetten, D. leucono’tus,
har bakre delen av ryggen och
övergumpen vita. Buk och
undergump röda. Hanen med röd,
honan med svart hjässa. Lilla
hackspetten, D. mi’nor,
saknar rött på undergumpen.
Ryggsidan är svart och vitban-
T. v. Större hackspett, hane. Längd
27 cm. — T. h. Vitryggig hackspett,
hane. Längd 29 cm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
