Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronkopneumoni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Bronkopneumoni—Bronsfärg
618
tenånga tillsammans med
terpentin, kreolin, eukalyptol m. m.
Salmiak (5—15 gr. åt häst) samt
terpentin (1 matsked 2 ggr
dagligen åt häst och nöt) i
blandning med mjöl ingives i form av
bollar. Åt hund ges opium,
morfin 1. apomorfin. Frisk luft utan
drag, lättsmält föda samt vila
äro av nöden.
Bronkopneumoni’ (grek.
bro’nkos, luftrör, och pneu’mon,
lunga), se Lungsjukdomar.
Bronkoskopi (grek. bro’nkos,
luftrör, och skopei’n, se), en av
Killian uppfunnen metod att
medelst ett med elektrisk lampa
försett rör, infört i huvudbronkerna,
avsyna desamma.
Bronn, Heinrich Georg,
f. 1800, d. 1862, tysk zoolog,
professor i Heidelberg. Publicerade
ett flertal avhandlingar inom
paleontologin och började 1859
utgivandet av det stora,
välkända verket Die Klassen und
Ord-nungen des Thierreiches.
Brons, legering av koppar och
tenn i växlande proportioner,
varjämte även bly, antimon och zink
kunna användas som
legerings-metaller. B. är hårdare än
koppar, ger en bättre klang, antar
lätt polityr och är i smält
tillstånd tunnflytande, varför den
väl lämpar sig till gjutning. B:s
hållfasthetsegenskaper äro i hög
grad beroende av dess
sammansättning, vilken därför anpassas
efter ändamålet. Kanonbrons
skall vara hård och seg, håller
c:a 90 % koppar och 10 % tenn.
Klockbrons bör vara hård
för att motstå nötningen av
kläppslagen och bör dessutom äga
god klang; den håller c:a 80 %
koppar och 20 % tenn, varav
dock ett par % tenn kunna
ersättas ined bly. Spegelbrons,
som numera användes endast till
optiska instrument, håller c:a 65
% koppar och 35 % tenn med
någon tillsats av bly eller
antimon för höjande av poler barheten.
Konstbronser böra vara
lättsmälta och ha en tilltalande
färg. Denna förändras genom
luftens inverkan så, att B. får
en mörkbrun färg (patina) och så
småningom ett grönt överdrag av
basiskt kopparkarbonat.
Innehåller B. zink i större mängder
eller arsenik, erhålles ingen
patina men väl en svartfärgning.
Konstbrons håller mellan 80—90
% koppar, 1-—10 % zink och 3—
8 % tenn. Maskinbronser
hålla oftast en del bly, varigenom
gjutbarheten ökas och hårdheten
något minskas. Kopparhalten
växlar mellan 82—88 %,
tennhalten är c:a 10 %. — Vid
gjutning av B. uppstå i densamma
gärna utsegringar av annan
sammansättning och hårdhet än
huvudmassans. Segringen kan
förhindras eller åtminstone
till-bakahållas genom att gjuta vid
lägsta möjliga temperatur och i
varma, formar. I motsats till
stålet blir bronsen mjukare vid
upphettning och därpå följande
plötslig avkylning.
Bronsera, sätt att åt ett
föremåls yta giva ett bronsartat
utseende, vilket kan ske genom
galvanisk utfällning, anlöpning
eller påmålning med bronsersalt
1. bronsfärg.
Bronse’rsalt, antimonklorid
(klorvätesyrat antimon),
uppblandad med olja, användes för
att överdraga metallytor med ett
matt, rostbrunt skikt.
Bronsfärg 1. bronspulver,
oftast finrivet avfall från
fabrikationen av bladmetall (se d. o.) ;
användes för dekorativa ändamål,
tapettryck etc,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
