Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brosksvampar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Brosksvampar—de Brosse
630
gar. Stjärtfenan är heterocerk.
Bukfenorna äro hos hanarna
om-bildade till kopulationsorgan.
Främre delen av huvudet bildar
en nosspets, ro’strum, som
skjuter fram över mun- och
näsöppningarna. Bakom ögonen finnas
ofta ett par s. k. s p r u t h å 1,
de yttre mynningarna till
kanaler (det tillbakabildade första
paret gälspringor), som leda in
i svalget. Vanligen fem
gälspringor. Underkäkens insida är
försedd med rader av tänder,
som ständigt nybildas. Genom ett
spiralveck i tarmen förstoras
dennas näringsuppsugande yta.
Co-nus arteriosus finnes. Simblåsa
saknas. (Jfr Fiskar.) B. äro
nästan uteslutande havsdjur. De
indelas i hajfiskar och
havsmus-fiskar (se dessa ord).
Brosksvampar, se M ar as
-m i u s.
Brosksvulst, en av
broskväv-nad sammansatt, vanligen
godartad, sjuklig nybildning, som,
enär den tillväxer mycket
långsamt, blott sällan når betydande
storlek, vanligen är lätt att
avlägsna och icke har benägenhet
att återbildas.
Broskvävnad, den
stödjevävnad i människo- och djurkroppen,
vilken uppbygger de mer 1.
mindre elastiska hårda
bildningar, som benämnas b r o s k,
och vilken hos lägre ryggradsdjur
(broskfiskar) och foster ersätter
benvävnad såsom skelettsubstans.
B. består av broskc eller,
vanligen runda 1. ovala, hos
hajfiskar och bläckfiskar
stjärnfor-migt förgrenade celler, som ligga
ensamma 1. två—flera
tillsammans inuti
mellansubstan-sen. Denna består av en
strukturlös grundsubstans samt
limgivande (kollagena) och
elastiska trådar. I h y a 1 i n a bros-
Elastiskt brosk,
ket, som är det vanliga brosket
hos foster och förekommer t. ex.
ss. ledbrosk och revbensbrosk hos
fullvuxna djur, är
grundsubstansen övervägande. I tråd- 1.
bindvävsbrosk
(förekommer t. ex. mellan kotorna i
ryggraden) äro limgivande trådar
talrika. I elastiskt B. 1.
nätbro s k, som förekommer t. ex.
i ytterörat, finnes ett nätverk av
elastiska trådar i
grundsubstansen. B. uppstår hos fostret av
geléartad bindväv, vars celler
ombildas och föröka sig (s. k.
broskblaste’m) samt
därefter börja avsöndra
mellansub-stans (s. k. förbrosk). Ny
brosksubstans bildas dels genom
avsöndring från och förökning av
broskceller, dels från
bindvävs-celler i det omgivande
bindvävs-skiktet, den s. k. b r o s k h
innan 1. pericho’ndrium.
Jfr Benbildning.
Broslagning, se
Militär-broar.
Brosme, se L u b b.
de Brosse [bråss],
Salomon, f. senast 1562, d. 1626,
fransk arkitekt, en av de främsta
representanterna för den av
italienska förebilder påverkade
franska senrenässansen. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
