Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brougham ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Brown—Browning
636
svarare av frihetstidens
oinskränkta riksdagsvälde, vars
ofelbarhet han sökte bevisa i skriften
Om irriga begrepp rörande
fundamentallagen.
Brown fbrapn]. 1. John B., f.
1735, d. 1788, skotsk läkare,
upphovsman till den intill 1800-t:s
förra del särskilt i Tyskland
livligt omfattade br o wni an i s
-m e n, enligt vilken livet
framkallas 1. underhålles av en serie
”retningar”, av vilkas kvalitet
och kvantitet organismens
hälsotillstånd är beroende. — 2.
Robert B., f. 1773, d. 1858, skotsk
botanist och på sin tid
Storbritanniens ledande
växtsystemati-ker. B. undersökte särskilt
tropiska länders floror, upptäckte 1833
cellkärnan och 1827 de efter
honom uppkallade Brownska
m olekyl ar rörelserna.
Små partiklar (0,004 mm. och
mindre), som äro uppslammade i
en vätska, befinna sig i ständiga,
oregelbundna sicksackrörelser. Ju
mindre partiklarna äro, dess
intensivare äro rörelserna.
Ultra-mikroskopiska partiklar (O,ooooi
—0,00005 mm.) röra sig med en
hastighet av över 0,1 mm. i
sekunden. Då den vätska, i vilken
partiklarna befinna sig, utövar
ett visst motstånd mot dessa
rörelser, är det naturligt, att
rörelsehastigheten är beroende av
vätskans täthet. Den växer vidare
med stigande temperatur. Man
har i överensstämmelse med den
kinetiska molekylarteorin (se
Molekyl) antagit, att de
Brownska molekylarrörelserna
bero på kollisioner mellan
partiklarna och vätskans molekyler.
Studiet av dem har haft stor
betydelse t. ex. för bestämning av
antalet molekyler i en lösning. —
3. John B., f. 1800, d. 1859,
nordamerikansk abolitionist, som
driven av puritansk
rättfärdig-hetsfanatism 1855 igångsatte
våldsamma slavoroligheter i
Kansas, men 1859 blev fången och
hängd. Under nordamerikanska
inbördeskriget firades B. bland
nordstatstrupperna med en
populär marschsång (John Browns
body). — 4. Ford Madox B.,
f. 1821, d. 1893, engelsk målare.
B., som lärt mycket av de gamla
mästarna, i synnerhet Holbein,
blev, oaktat han huvudsakligen
målade historiska motiv, mera
sällan moderna, en av
banbry-tarna för naturstudiet i konsten.
Han stod prerafaeliterna (se d.
o.) nära, ehuru han ej tillhörde
deras krets. — 5. Robert B.,
f. 1842, d. 1895, engelsk
upptäcktsresande, besökte 1861—67
under flera resor Jan Mayen,
Spetsbergen, Grönland, där han
gjorde försök att intränga på
inlandsisen, samt Brittiska
Columbia och Vancouverön, varest
han utförde viktiga
kartlägg-ningsarbeten och botaniska
undersökningar. — 6. Ernest
William B., f. 1866,
nordamerikansk astronom, sedan 1907
professor i matematik vid
Yale-universitetet (Connecticut).
Utgivit betydelsefulla arbeten
rörande månens teori.
Browne [braon]. 1. Robert
B., f. omkr. 1550, d. omkr. 1633,
engelsk teolog,
”kongregationa-lismens fader”. Se
Indepen-d en t e r. — 2. Hablot
Knight B., f. 1815, d. 1882,
engelsk konstnär, illustrerade fr.
o. m. 1836 under märket ”Phiz”
Charles Dickens’ flesta arbeten.
Browning fbrao’ning]. 1.
Eliza b e t h Barrett B., f. 1806,
d. 1861, engelsk skaldinna. Hon
fick en lärd uppfostran och
ägnade sig helt åt litterära
sysselsättningar, sedan hon från sitt
fem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
