Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryssel-kvartetten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Bryssel-kvartetten—Brytning
694
lutionen 1830 konungariket
Belgiens huvudstad. I B. hölls 1910
en världsutställning. 20 aug. 1914
besattes B. av tyskarna utan
motstånd från den belgiska armén,
som dragit sig tillbaka till
Antwerpen. Det blev säte för
tyska generalguvernören över
Belgien och hölls under tysk
ockupation till nov. 1918. Efter
kriget ha där hållits
interallie-rade konferenser i juli och dec.
1920, en av N. F. anordnad
finanskonferens sept. 1920 och en
för ordnande av hjälparbetet i
Ryssland sammankallad
konferens av stormakter och vissa
neutrala stater nov. 1921.
Bryssel-kvartetten,
stråkkvartett, bildad omkr. 1900 av
tyske violinisten Franz Schörg,
har i Sverige vid sina mycket
ofta återkommande
konsertturnéer väckt stort intresse. I B: s
repertoar ingå förnämligast verk
av Beethoven, Brahms och César
Franck.
Katedralen S:te Gudule i Bryssel.
Rådhuset i Bryssel.
Brysselkål, se Brassica.
Brysselmatta, se Mattor.
Brysselspetsar, se Spetsar.
Brytande kant, brytande
vinkel, se Prisma.
Bryte, i fornnordisk tid
över-trälen på en gård; honom ålåg
att utöva tillsyn över de andra
trålarna och vara ”matutdelare”.
Efter träldomens avskaffande var
B. fri man, som brukade annans
jord (rättare, förvaltare). De
västgötska kungsgårdarnas
förvaltare skulle även vara traktens
ordningsmän, allmänna åklagare,
skatteindrivare samt uppbära
böter i sina områden.
Kungs-s ok n a r e i Östergötland och
länsmän i Svealand voro
namn på kungsgårdars brytar.
Brytning. Fys. Då en
ljusstråle övergår från ett medium
till ett annat, ändras vanligen
strålens riktning. Detta kallas
ljusbrytning (se d. o.).
Detsamma inträffar även med
andra vågrörelser, ss. ljudvågor
och elektriska vågor. — Språkv.
En i germanska språk
förekommande ljudförändring, bestående
i uppkomsten av en ny vokal efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
