Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brömsebro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Brösthinneinflammation—Bucer
720
Brösthinneinflammation, se [-Lungsäcksinflamma-tion.-]
{+Lungsäcksinflamma-
tion.+}
Brösthåla, se Bröstkorg.
Bröstkakor med opium,
Tro-cki’sci glycyrrhi’zae opia’ti,
begagnas mot hosta, fås på våra
apotek utan läkares recept. Dosen
är för vuxna 1 å 2 åt gången 3
till 6 gånger dagligen.
Bröstkatarr, se Bronkit
och Lungsjukdomar.
Bröstkorg (lat. tho’rax), hos
människan bestående av de tolv
bröstkotorna, tolv par
revben och bröstbenet,
omsluter brösthålan. Den bildar
en upptill avskuren kon med en
övre, mindre och en större, nedre
öppning, den senare genom
mellangärdet skild från bukhålan.
B. innehåller bröstorganen:
hjärtat, lungorna, stora blod- och
lymfkärl, nerver samt luft- och
matstrupen.
Bröstkörtel (lat.
en hos både män och kvinnor på
bröstets vardera sida befintlig
körtel, som dock hos mannen är
rudimentär. B. tar del i den
hastiga utvecklingen hos den unga
flickan, som blir kvinna, men
utvecklar sin funktion,
mjölkbildningen, först under
havandeskapet. Den är sammansatt av 20—
30 druvformiga körtellober,
omgivna av fett och bindväv, och
tömmer sig genom bröstvårtan
med ett tiotal mjölkgångar.
Bröstsaft, en söt, slemmig,
ofta med opiedroppar tillsatt,
hostlindrande lösning.
Bröst-te, se T e.
Bröstvårta, spene, det
tapp-formiga utskottet på bröstkörteln,
genom vilket denna tömmer sig
genom mjölkgångarna. Den
om-gives av en något mörkare färgad
ring, vårtgården, som särskilt
under grossess blir ännu mörkare.
Bröstvärn, benämning å de
delar av ett befästningsverk, som
ha till huvudsakligt ändamål att
skydda den eldgivande
besättningen mot fientlig eld.
Bröt-Anund, se Anund 1.
Bto, förk. för brutto.
Buat [bya’], Édmond
Al-phonse L é o n, f. 1868, fransk
general, från juni 1918 till
världskrigets slut
generalstabs-chef hos marskalk Pétain. Sedan
191S är B. chef för franska
generalstaben samt medlem av
franska högsta krigsrådet. B. har
även framträtt såsom
skriftställare i militära frågor.
Buba’stis, B u b a s t o s,
ruinstad i Nildeltat i nedre Egypten,
huvudstad i Egypten under 22: a
dynastins tid. Stenfragment med
namnen på de båda
pyramidbyggande faraonerna Keops och
Kefren visa stadens höga ålder.
Buber [bo’-], Martin, f. 1878,
tysk-judisk författare, en av
ledarna av den judisk-nationella
rörelsen. I Drei Reden über das
Judentum (1911) och Vom Geist
des Judentums (1916) har han
givit en sammanfattning av
judendomens grundtankar.
Bubo’n, grek., ansvällning av
ljumskkörtlarna, förorsakad av
inflammation i det område,
varifrån lymfan tillföres dem,
således från nedre extremiteterna
öch yttre könsorganen. I senare
fallet är orsaken vanligen
venerisk sjukdom. B. går stundom till
varbildning. Den kan också bli
tuberkulos.
Bubo’npest, se Pest.
Bucci’num, se
Valthorns-snäckor.
Bucentoro [botjentå’rå], namn
på en praktfull galär, som
användes av Venedigs doge vid stora
högtider.
Bucer, se B u t z e r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
