Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buckingham ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Budbäraren—Budde
728
Buda med en av broarna över Donau.
parlamentshuset (uppfört 1883—
1902), universitet, teknisk
högskola, Nationalmuseum,
Vetenskapsakademiens byggnader samt
många industriella anläggningar,
järnverk, maskinverkstäder,
kvarnar, skeppsvarv,
bomulls-väverier m. m. B. är knutpunkt
för Ungerns många järnvägar
samt för den livliga flodfarten
på Donau. 1,185,000 inv. —
Buda anlades före vår
tideräknings början av kelter och blev
tidigt en romersk koloni. Pest
grundades ursprungligen av
bulgariska stammar. Under
folk-vandringstidevarvet var trakten
tummelplats för olika
germanska, slaviska och mongoliska folk,
tills B. omkr. 900 kom i
magya-rernas besittning. 1361 blev det
de ungerska furstarnas residens.
B. brändes på 1200-t. av
tatarerna och 1526 av turkarna, som
innehade det 1529—1686.
Minnes
märken från såväl den romerska
som den turkiska tiden finnas
ännu kvar. Från 1686 var det i
tyska kejsarens händer. Under
revolutionen 1848 var B. tidvis
säte för den ungerska
revolutions-regeringen under Kossuth, tidvis
besatt av österrikarna. Maj 1849
intogs B. av den ungerska armén,
besattes sedan av ryssarna och
överlämnades av dessa till
österrikarna. 1867 Ungerns huvudstad.
Aug.—nov. 1919 hölls det besatt
av en rumänisk armé.
Budbäraren, en av
Evangeliska fosterlandsstiftelsen från
1857 utgiven tidskrift för inre
mission.
Budda, se B u d d h a.
Budde 1- R ä k, Jöns, senare
delen av 1400-t., Finlands förste
skriftställare, munk i Nådendals
kloster. Utom några av G. T:s
böcker översatte han till svenska
helgonlegender och skrifter av
Budapest. T. v. Kungl. slottet. — T. h. Mattiaskyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
