Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bugajev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Buhl—Buk
744
Buhl [bol], Frants Peter
William, f. 1850, dansk teolog
och orientalist, 1890—98
professor i Leipzig, 1898—1921 i
Köpenhamn. I Danmark införde han
bibelkritiken, av vilken han
representerade en förmedlande
riktning. Bland hans exegetiska
arbeten märkas utläggningar av
Jesaja och Psaltaren samt Det
israelitiske Folks Historie (1893,
flera uppl.). På det språkliga
området har han gjort en
betydande insats genom sin
nybearbetning av Gesenius’ hebreiska
lexikon till G. T.
Buhre, Carl Bertil, f.
1863, generaldirektör i
Medicinalstyrelsen sedan 1913. Har ss.
mångårig sekreterare i Svenska
nationalföreningen mot
tuberkulos kraftigt medverkat vid
bekämpandet av denna sjukdom.
Verksam för läkarekårens
sammanslutning för tillvaratagandet
av sina sociala intressen.
Buijs-Ballots lag [böjs [-bal-lå’t],-] {+bal-
lå’t],+} bariska vindlagen,
anger förhållandet mellan
lufttryck och vindriktning. Då man
vänder ryggen mot vinden, har
man på n. halvklotet lågt
lufttryck snett framåt mot vänster,
på s. halvklotet snett framåt mot
höger. Företeelsen var observerad
redan i slutet av 1700-t., men
lagen formulerades först 1857 av
den holländske meteorologen
Christoff Heinrich
Diedrich Buijs-Ballot,
f. 1817, d. 1890.
Buitenzorg [bö’jtensårg], stad
på ö. delen av Java, i det inre av
landet, 270 m. ö. h. och 50 km. s.
om Batavia. B. är
sommarresidens för generalguvernören över
holländska Indien och har en av
jordens förnämsta botaniska
trädgårdar (se ill. till
Botanisk trädgård). 26,000 inv.
Buk. Anat. (Lat. abdo’men.)
Hos människan den del av bålen,
som upptill genom mellangärdet
begränsas mot brösthålan och
nedtill utan bestämd gräns
övergår i bäckenhålan. B. omsluter
bukhålan, vars insida liksom
också flertalet bukorgan beklädes
av bukhinnan (lat.
perito-ne’um), en tunn, på insidan med
platta celler beklädd
bindvävs-hinna. B:s bakre vägg bildas av
ländkotorna och ländmusklerna,
dess sido- och framvägg av de
sneda, tvära och raka
bukmusklerna. Man plägar med två
horisontala och två vertikala linjer
indela buken i nio fält. De tre
övre, med maggropen i mitten och
hypokondrierna åt sidorna, hysa,
från höger till vänster räknat,
levern, tolvfingertarmen,
magsäcken, bukspottkörteln och
mjälten. De tre mellersta, med
naveltrakten i mitten och
ländtrak-terna på sidorna, innehålla större
delen av tunn- och tjocktarmen.
Den nedre delen av buken, i
mitten blygdtrakten, på sidorna
ljumsktrakterna, innehålla
blindtarmen med dess bihang, blåsan
och S-kröken av tjocktarmen.
Denna lokalisering är givetvis
blott ungefärlig, då det varken
finnes någon bestämd gräns
mellan trakterna eller alltid mellan
organen. Hos kvinnan stiger
livmodern upp i bukhålan först vid
havandeskap. Blåsan stiger hos
båda könen upp ur bäckenet, först
då den är utspänd av urin. På
båda sidor om ländkotorna ligga
njurarna. — Zool. (Lat.
abdo’-men, jfr d. o.). Hela undre
kroppspartiet från trakten av
mellangärdet till de bakre
extre-miteterna hos däggdjur och
motsvarande parti hos lägre
ryggradsdjur. — ”H ö b u k” kallas
den hos husdjuren åt sidorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
