Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bukovina ... - Bulgarien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Buktaleri—Bulgarien
752
mot öppna havet är mycket bred
i förhållande till inskärningens
längdutsträckning inåt landet.
Buktaleri, ett sätt att tala
med orörlig mun och dovt ljud,
som tyckes komma långt ifrån.
Bulak, förstad till Kairo.
Bulawayo, stad i Rhodesia,
Syd-Afrika, till 1893 huvudstad
i ett zulu-rike, nu en av det inre
Syd-Afrikas mest blomstrande
städer med 5,800 vita och
dubbelt så många svarta inv.
Bulbi’11 (av lat. buTbus, lök),
groddknopp (se Knoppar).
Bulbjärn, profiljärn med en
avrundad ansvällning i ena
kanten, användes i skeppsbyggeriet.
BuTbus, lat. lök; lökformigt
organ. — B. a r t e r i o’ s u s, se
Fiskar. — B. rachi’ticus,
nu obrukligt namn på förlängda
märgen; därav adj. bulbär,
hörande till förlängda märgen.
Bulbärparaly’s (jfr
Bul-bus), en nervsjukdom, bestående
i förstöring av vissa hjärnnervers
kärnor i förlängda märgen med
förlamning av ansiktets, tungans,
svalgets och struphuvudets
muskler. Närmaste dödsorsak är ofta
lunginflammation på grund av
felsväljning.
Bulda’n, en till säckar o. d.
använd grov, tvåskaftad vävnad
av lin-, jute- eller hampgarn.
Buleva’rd, försvenskad form
av fr. boulevard (se d. o.).
Bulgarer, urspr. namn på ett
mongoliskt folk, som på 400—■
700-t. spelade en viktig roll i s.
Ryssland n. om Svarta havet och
Asovska sjön. På 600-t:s mitt
flyttade en stam av detta folk
till Donaus mynning, varifrån
de med den östromerske
kejsarens samtycke inträngde i
Do-brodja för att försvara gränsen
mot de norrifrån infallande
slaviska stammarna. Härigenom
kommo B. i beröring med
slaver-na, och då B. frigjorde sig från
öst-Rom, grundades den
bulgarisk-slaviska staten, som vann
öst-Roms formella erkännande
679. Bulgarerna uppgingo snart
i den slaviska befolkningen och
antogo dennas språk. De
ursprungliga B. äro nu helt
försvunna, och namnet B. betecknar
i nutiden ett slaviskt folk med
slaviskt språk.
Bulgarien, konungarike i s.ö.
Europa, gränsar i n. till
Rumänien, i v. till Jugoslavien, i s. till
Grekland och Turkiet samt i ö.
till Svarta havet. 105.330 kvkm.
4,860,000 inv. —
Naturbeskaffenhet. I ö.-v. riktning sträcker sig
genom hela B. Balkans
bergskedja med enstaka toppar upp
till 2,000 m:s höjd och däröver,
uppbyggd av gnejser och
kristal-liniska skiffrar samt delande
landet i två geografiskt skilda
områden. N. om Balkans på denna
sida skogklädda sluttningar
utbreder sig den bulgariska slätten,
bildad av till kritformationen
hörande kalk- och sandstenar.
Närmast Donau, som bildar
landets n. gräns, blir slätten
stäpp-artad och täckes delvis av
löss-avlagringar. S. om Balkan
utbreder sig ett småkuperat, mera
öppet, rikt odlat och tämligen
skogfritt landskap, över vilket
dock höja sig isolerade
bergspartier med landets högsta
toppar, Muss Alla (2,930 m.),
Jum-ruktjal (2,375 m.) och Vitosja
(2,290 m.). Den bulgariska slätten
i n. avvattnas genom ett flertal
bifloder till Donau, vilka
ned-eroderat djupa dalgångar, och
bland vilka märkas Ogost, Isker,
Vid, Osma, Jantra och Bjäli. Till
Svarta havet rinner Kamtjia
m. fl., till Egeiska havet Struma
samt Maritza med den betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
