Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Bulgarien
758
nådde sin höjdpunkt under
kha-nen Simeon (893—927), son till
B:s förste kristne khan, Boris
(852—888), som införde det
slaviska språket i stat och kyrka
och därigenom påskyndade de
bulgariska elementens uppgående
i de slaviska samt uppkomsten
av en rik slavisk (bulgarisk)
litteratur. Simeon upprättade ett
bulgariskt patriarkat. Han hyste
planer på att intaga den
bysantinska kejsartronen och lät
utropa sig till tsar. De långvariga
krigen mot öst-Rom, varunder
han erövrade en del av dess
besittningar, medförde B:s
utmattning, så att hans efterföljare ej
länge kunde hålla stånd i den
fortsatta kampen mot
kringliggande slaviska folk och
östromerska riket. 1018 erövrades B.
av det senare. B. led svårt under
den följande tiden, och, ehuru
flera försök till frigörelse
gjordes, kröntes ej dessa med
framgång förrän på 1180-t., då två
adelsmän, bröderna Peter och
A s e n, med Serbiens hjälp
lyckades frigöra n. Bulgarien, vars
oavhängighet erkändes 1187, och
Asen lät utropa sig till tsar.
Huvudstad blev Tirnovo. Detta
andra bulgariska rike (1187—
1393) utvidgades hastigt och stod
på höjden av makt under tsar
Ivan Asen II (1218—41).
Hans välde gränsade till
Adriatiska, Egeiska och Svarta haven.
Äter sjönk B:s makt genom
olyckliga yttre och inre strider,
och efter en långvarig, ojämn
kamp mot de från Mindre Asien
infallande turkarna kom B. i
vasallförhållande till dem. 1393
förlorade B. politisk
självständighet. Under det turkiska väldet
1393—1878 ingick B. som en del
av provinsen Rumelien. Under
ett hundratal år förde turkarna
Rilaklostret, Bulgarien.
en obarmhärtig
förtryckarpoli-tik gentemot bulgarerna. För att
förekomma en nationell resning
påbjöds islams antagande i mitten
av 1600-t., vilket i realiteten
endast delvis lyckades (se
Poma-ker). 1688 misslyckades ett
försök att med tysk-magyarisk hjälp
proklamera B:s frihet. Därefter
följde en nävrättsperiod, i det
ständiga guerillakrig fördes av
bulgariska friskaror, vilkas ledare
kallades hajduker. Det bulgariska
prästerskapet undertrycktes av
det grekiska, och på 1700-t.
avskaffades den slaviska
gudstjänsten och den grekiska infördes.
Grekisk litteratur spreds och
grekiska skolor upprättades. I
opposition mot denna helleni sering
stod det bulgariska prästerskapet,
som vann stöd hos
lantbefolkningen i sina strävanden för
nationell pånyttfödelse. Steg för steg
vann tanken på en bulgarisk
kyrka fastare form, och då
därmed förknippades politiska
frigörelsesträvanden, skrämdes
sultanen att göra slut på den
bulgarisk-grekiska kyrkostriden
och utfärdade 1870 en förordning
om en självständig bulgarisk
kyrka med en exark i
Konstanti-nopel, stående under den grekiska
patriarken. — 1800-t :s politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
